Hattparaden
Kategori: Allmänt
Med utebliven mattelektion så kom jag till parken vid två, där min lillasyster skulle ha hattparad med dagis. Jag hade snott min mammas kamera och fotade ditt och datt medan vi väntade (min kamera är ju borta, se föreg inlägg). Och så gick ett sus genom de ihärdiga mammorna och papporna(eller var det träden jag hörde?) och se! Där paraderade de små, över vägen och in i parken. Blygt plirade det på mig som med kameran i högsta hugg bevarade varje steg av deras lilla tripp. Vi gick en tipspromenad där det var tex en bild på en skallig man med snäll blick och frågan; Vad heter han? och svarsalternativ; a) Fredrik Reinfeldt, b) Kungen och c) Magnus Uggla. Jag blev seriöst orolig när dom diskuterade om det kunde vara Magnus Uggla.
Sen var det fika och alla dagisbarn fick en påse med popcorn, muffins och dricka i. Jag måste antingen sett barnslig ut eller arg ut för att jag inte heller fick någon, för plötsligt kom dagisfröken fram och frågade om jag också ville ha påse.
Sen gungade jag min lillasyrra och hennes kompisar i en gunga. Brevid gungade en pojke och en flicka. Jag hörde att dom sa något, så jag sa "Vad sa du?". Pojken tittade på mig med lite slö blick. "Knasboll" sa han sen. Jag beslöt mig för att ignorera honom, vilket kanske inte var så lätt eftersom han upprepade "Knasboll, knasboll" hela tiden.
När barnen var tillräckligt yra i huvudet gick jag ifrån, och då kom en kompis till min lillasyster och frågade om jag ville spela fotboll med honom. "Okej" tänkte jag, "jag är ju visserligen lite öm i min käke sen jag hade gjort illa mig på cykeln, men fotboll med en sexåring är väl inte så farligt." Så jag började spela. Med ett vrål ("jag tacklar!!") så kastade sig denna sexåring runt mina ben och drog allt vad han orkade så att jag höll på att falla framåt. Det spelet blev mycket kortvarigt.
Och nu har jag fått göra iordning ett kassettband som min lillasyrra lyssnade på, när det liksom repar upp sig. Det var länge sen må jag säga!
Simma lugnt ;)