heter ett uttryck om när man inte sett varann på länge. Tror jag. I alla fall kändes det ganska passande.

Lars åkte ut Idol 2008! För bövlen! :(:(:( Aja alla vet att han var för bra för idol. Nu hejar jag på killen med guldrösten i stället. Jag pratar förstås om Kevin Borg the one and the only. Låt honom vinna eller tvåa iaf <3 När jag tänker efter kan någon mer medioker få vinna som typ Alice. Usch jag gillar inte alls henne så mycket. Som Cartman skulle uttryckt det: "She's hella lame!"

Men Kevin! Han är jättesöt, jättecharmig, jätteglad HELA TIDEN, SNÄLL, lär sig fort som fan (han har typ bara pratat svenska i några månader) och ödmjuk, vänlig och allt det där. Tar alla teman med ett stort leende, gnäller aldrig om att "det är inte mitt tema" utan försöker, kämpar och gör det heeeelt otroligt. Men på scen! Då blir han farlig som en äcklig spindel! Eller vänta det var ingen bra liknelse. Farlig som en farlig kille på scen! I alla fall. Bomber och granater så det svänger.  Och han sjunger så jag smääääääääälter.... jag får gåshud av alla hans framträdanden, men främst när han gjorde ABBA-temat, med låten Gimme Gimme Gimme. När jag hör den vill jag bara kyssa dataskärmen. Oj. My heart has spoken.

 Laaaars!!!!<3<3<3<3

 Kevin!!!!<3<33<3<3 GÅÅSHUUUUUD!!!!!!<33333333333


osså lite daglig south park ofc! :D<3<3<3