idag släpade jag upp mig ur sängen för att gå till den värsta av lektioner; den hägrande FEKlektionen. Härligt va? Jag gick alltså till skolan med extra tunga ben eftersom
a) julmaten är kvar somewhere
b) tisdagar i skolan är långa
c) FEK känns inte så härligt att starta dagen med
d) jag hade en liten liten uppgift som råkade behöva vara klar ´till denna morgon. Och jag har inte skrivit mycket på den. Alls.

Väl i skolan kom jag några minuter sent som vanligt och därför hörde jag inte riktigt reglerna som gällde utan satte mig som vanligt i klassrummet när min lärare (en ganska bastant figur) kom in.
"Jaaa" sa han med ett nöjt leende "ni som sitter här inne har alltså skött er och gjort uppgiften i tid medan de i datarummet brevid kämpar för att göra den klart"
Oh shit tänkte jag men eftersom han knappast skulle korsförhöra var och en exakt var uppgiften befann sig satt jag lugnt och tänkte småleende på min väldigt ofärdiga uppgift djupt inne i min dator. Så började läraren prata. Om att starta företag, lite av temat för hela vår kurs under terminen. Jag satt i en sorts skolkoma, alltså jag stirrade rakt framför mig medan jag halvsov, men om läraren kollade på mig log jag lite och nickade långsamt med huvudet och försökte få till en lite finurlig blick liksom. Ibland började han frustskratta lite. Det låter väldigt fult men det är ju bra för då skrattar man iallafall, och då tror han alltså att man skrattat åt den lustiga ekonomianekdot han just berättat, vilket i längden innebär bättre betyg. Alla blir glada och nöjda. Då och då sätter han sig på vita tavlans typ karm, där man lägger pennor och sånt. Inte lärarrövar iaf hehe. Bäst han sitter där ser jag hur karmen liksom böjer sig för hans vikt, och precis när den är på bristningsgränsen och man sitter och undrar vad som händer nu, så reser han på sig för att gestikulera vilt och man kan andas ut igen.

Sedan hände en liten rolig, ny grej på lektionen. Läraren gick alltså igenom företagande och kastade ut frågan om vilka företagsformare man som ensam kunde registrera. Så tittade han lite klurigt på en stackare och frågade;
"vad tror du?"
Tjejen som jag aldrig ens sett förut såg undrande ut och sa ingenting. Han ställde frågan en gång till, men fortfarande inget svar. Så vaknade tjejen brevid till och frågade vem han ställde frågan till?
"Jamen det är ju min spanjor!" sa tjejen med lite bestämd ton. Alla började skratta och spanjoren såg ännu mer undrande ut och skulle antagligen efter lektionen berätta för sina spanskakompisar om de otroligt konstiga lektionerna man hade i Sverige. Inte blev det bättre när min lärare övergav frustskrattet och började skratta ett kacklande skratt i falsett istället.

Ja, om jag skulle ta och göra den där FEKuppgiften? Jag ska uppfinna en hästmobil, hehe och det säger väl allt. Men så länge jag inte får IG på den här bryr jag mig faktiskt inte så mycket om mitt betyg i FEK. Faktiskt inte.