bloggenjosse

Nu vet ni det! ;)

Åh jag har haft det så trevligt ska ni veta. Faktiskt en av de mycket bättre jularna. Dessutom har jag femtioelva uppslag till ett bra inlägg, så jag tänkte att jag kokar ihop dessa till ett enda. Here we go;

...om resan till fjällen
Jag vet inte hur ni gör men vår familj bilar alltid de ca 60 mil det är till fjällen. I bilen sitter vi fördelade pappa vid ratten, mamma bredvid, jag i baksätet bakom pappa, lillasyster Freddie i mitten och storebror M på andra sidan. Detta är som ni förstår fasligt trångt, men det får man stå ut med, jag menar det är ju ändå bara ca åtta timmar man sitter där. I alla fall brukar man fördriva tiden genom att lyssna på något, det kan vara på sin ipod (gäller M och mig) och isåfall sitter vi och stirrar ut från varsitt fönster medan Freddie rycker och drar i lurarna för att höra hon med. Mamma och pappa lyssnar däremot på radio oftast, typ kanalerna p1 och p3 som finns över hela landet (eller är det p4?) ELLEr så lyssnas det på (freddies förslag) cdsaga! Denna gång bestod cdsagan av den otroligt underliga sagan om Masarin Dartanjang och Loranga. Väldigt patriarkatisk må jag säga, typ alla i sagan är killar. Och som ni hör på namnet är den askonstig. Masarin är son till Loranga som är son till Dartanjang, och alla tre är helt sära. Ska jag berätta varför? Behöver jag säga mer när jag säger att de typ badar i sin bassäng i något hus (taket har blivit uppätet av giraffen som sover på soptippen, och därför har det regnat in och blivit en bassäng. I bassängen bor det gäddor som piper. Typ. Allting verkar som en helt konstig fantasidröm, ungefär såhär; "åh vilka fina rosa moln, dom ska jag hoppa på, men först måste jag nog hälla kaviar på dammsugaren för annars kan den inte vattna blommorna". Fattar ni grejen? Anyways så är den sagan väldigt konstig. Jag har en teori om att tanten som skrev den (Barbro Lindgren) var hippie när det begav sig, och kanske att hon blev lite för snurrig i skallen av alla glädjepiller nån gång och började yra ihop nån story som denna. Sagan räddas av Björn Kjellman som är sagofarbror här, alltså uppläsare. Han kan göra så himla roliga röster, och det påminner faktiskt lite om Allan Edwall när han läste in Nalle Puh på band back in the good old days, han var helt klockren! Ett tips, lyssna på Nalle Puh med han!

...om mitt ipodlyssnande
Jag lyssnar kopiööösa mängder på min ipod shuffle (den utan display-nej det är inte jobbigt att inte se vilken låt som kommer) och i den finns självklart Queen, och andra blandade artister, men mina nyförvärv har denna jul varit jullåtar och idollåtar! Yeah!! Jag har massor av Kevin, Johan Palm, Robin B (bara en då, men medge att han är roligare att se på än att höra på, hrm hrm) och en av Anna. Men i alla fall. Jag har sen jag varit liten alltid lyssnat på väldigt bra låtar när jag åkt till fjällen, och därför har jag massor av minnen till olika låtar, till exempel Bohemian Rhapsody av Queen. Då minns jag mörk snönatt med massor av granar som susar förbi utanför fönstret. Mysigt va?! Denna känsla försökte jag återskapa även denna gång, men det var lite svårare. För det första skulle jag utan fusk shuffla fram Bohemian Rhapsody innan granarna, snön och mörkret hann försvinna. För det andra var det när jag väl hittat låten lite svårt att koncentrera sig eftersom jag bakom låten klart och tydligt hörde det mesta av cdsagan som mamma skruvat upp volymen till. Känslan blir som bortblåst när man hör björn kjellmans hurtiga röst säga "masarin tyckte tigrarna såg slöa ut. - Men åh vilka slöa tigrar dom liknar ju fula telifoner! - Ja kom så skjuter vi dom med våra käppar, svarade Loranga glatt".

...om norrlänningars engelskakunskaper
Hehehehe nu ska jag inte dra alla över en kam, men det här var bara föööör roligt!!! På icabutiken i funäsdalen finns en anslagstavla om olika saker, till exempel ett anslag om månadens bio (Horton) i Sveg eller nåt sånt. I alla fall så kollade jag på det anslaget lite uttråkat då jag såg ett om slädhundar. Alltså om att man kan åka hundspann. Så blir man dragen av massor av alaska husky och allt vad de små parvlarna heter. I alla fall var väl detta anslag riktat till turister eftersom hela var skrivet på engelska. Hahah men ja jag undrar vilka som egentligen ville åka med detta företag, om man börjar med att kolla på ingressen:
"Would you like to experience the wonder of being pulled through the snow?" Sen fortsätter det med härliga felskrivningar såsom "up two 4 persons" etcetera.. I ett paketerbjudande står det om login, " the overnights stops will be in stugs". Haaahahahah gud jag asgarvade verkligen. Och så avslutades hela härligheten med detta "if you have questions, please ring:"

...svåra beslut i bilen
Ett av de två mest eftertraktade sakerna i vår bil är att antingen sitta fram eller koppla i ipoden via en sladd så alla hör den. Dessa två saker var något M och jag alltid ville göra, så en gång blev det ett dilemma när mamma valde att stanna hemma i stugan en dag medan vi andra åkte till backen. Det betydde alltså att platsen fram var ledig. M gick direkt och satte sig fram, medan jag var snabb att norpa åt mig ipodsladden. Medan vi började rulla iväg förklarade jag att om M skulle sitta fram skulle jag minsann ha ipoden inkopplat. M började gnälla om att det var hans sladd medmera men jag stod på mig och tyckte att man inte kan ha kakan och äta den på samma gång. Typ. Så då fick man alltså välja. Jag funderade lite. Det bästa var ju helt klart att sitta fram i bilen. Det är mycket skönare med mer plats för bilen, och man har mer spejs liksom. Dessutom har man kontroll över volymkontrollen. Å andra sidan är det en förmån att kunna lyssna på sin ipod i bilen, dels slipper man ha hörlurar och dels får alla andra ta del av ens förtjusande låtar. Detta var ett stort dilemma. Vad skulle jag göra? Jag räknade lite snabbt ut att det skulle vara väldigt få gånger man fick chans att sitta fram, eftersom mamma antagligen skulle vara i bilen alla andra dagar vi åkte. Men jag hade samtidigt konkurrens om lyssnandet i bilen, med freddies cdsagor, radion och M's ipod med sloganen "det är min sladd!". Därför testade jag honom lite.
" Ookej då gör vi så att jag sitter bak och får höra ipoden hela vägen dit och tillbaka, och då får du sitta fram dit och tillbaka." Jag spanade in hans reaktion, med tanke på alla gånger han sagt att jag aldrig mer skulle få använda hans ipodsladd.
"Okej!" sa han, så åkte vi. Easy as pie! Men självklart skulle han börja krångla för på tillbakaresan ville han höra sin ipod med jättedåliga Bon Jovi och metallica. Nixen pixen!

Okej nu ska jag kurera mina fingrar ltie och försöka räta ut dom... Phuuu alltså! Jag har typ glömt hälften av mina uppslag men ni har väl lite att läsa i alla fall ;);) KRAM<3