Guuuuuuuuuud. Jag började packa till Berlin. Langade in diverse kläder i tvätten med alla möjliga kulörer i 40grader, sedan tänkte jag hitta passet. Passet ja. Vart fan var passet?! Jag skrev först klart mitt projektarbete (ska bara läsa igenom det nu) och började sedan leta men INGENSTANS låg det.  jag försökte gå tillbaka i minnet (vilket är svårt i min hjärna) och typ tänka när jag hade det senast. London var det väl. Men var la jag passet efter london?? Emelie kom, jag klädde mig iordning utan att veta vart mitt jävla pass låg.

Man kan ju inte gå på skiva utan att veta vart ens pass är. Speciellt inte om planet går typ en timma efter att man kommit hem från den. Så jag bestämde mig för att utan pass=ingen skiva. Medan jag yr runt i huset och lyfter på allt i min väg messar Emelie med Jessica som blev utslängd från sin skiva (wtf?? :( skivvakter är de sämsta människorna). I början tänkte jag att det kanske inte gjorde så mycket, mitt pass kommer väl ändå fram snart. Men allt eftersom tiden gick och jag letade och inte hittade något blev jag desperatare, FUCK vart ligger passet??

 Så var klockan typ tolv. Emelie var trött. Jag var trött sur arg ledsen förbannad och seg i huvudet. Det skulle inte bli varken skiva eller pass. Eller berlinresa heller för den delen. Fan. Så jag satte mig vid sängen och bläddrade förstrött i min allitallosamling bredvid sängen.

Ett boardingpass.


O M G. Vad betyder detta. Brukar man inte ha boardingpass tillsammans med...


PASSET!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Åh kära pass. Nu har jag det i säkert förvar i min bh. Haha. Jag vågar inte lägga det ifrån mig. <3