Å. Kom precis hem från körkonserten. Den var helt underbar. Ni som inte vet så var det "terminsavslutningen" på kören ( :''( ), alltså en konsert i filadelfiakyrkan. 2000 biljetter satt i publiken, och ca 950 i kören. Och det var så häftigt. Och jag var så lycklig. 

Under repet var det inte lika kul dock eftersom solistgruppen (bövlen) fick stå på scenen och visa upp sig nästan hela tiden och ha mickar och alltihop. Funderade på om jag skulle bli avslöjad om jag smög upp emellan dom och låtsades tillhöra gänget. Fan alltså! Nästa höst (kommer inte vara med till våren pga resa ju) SKA jag med i den där jävla solistgruppen. Jag SKA MED. Alla ska inte med men jag ska!! Jag kommer öva varje dag och inför publik tills min sabla rädsla släpper och jag börjar slappna av på scen. Det går, det ska gå. 

Men sen under konserten stod jag typ högst upp och såg inte mycket av den där solistgruppen. Och då njöt jag. Av strålkastarna som bländade ögonen, att kunna sjunga ut utan att det var konstigt, för alla gjorde det, att kunna njuta av musiken. 

Salem var jätteduktig och speciellt Keep on Walking blev helt underbart bra, Samuel Ljungblad var lite småfet men väldigt duktig, och därför växte han i mina ögon. Skojade. Och sen sista låten, total praise, där vi sopraner (ja jag är sopran det tror man inte va??) fick hålla ut världens längsta ton på ameeeeeeeeeeeeeeeen i jättehög tonart och jag såg hur kändis-körledar-putte-känd-som-pianisten-i-så-ska-det-låta tittade RAKT upp mot mig (kändes så iaf!!) och hela jag sprack upp i ett jätteleende samtidigt som jag skakade av ansträngning att hålla ut tonen. Och så slutade det med stående ovationer. 

Åh det var så sorgligt, en tom känsla efteråt. Typ som när vinter-OS var slut i februari i år. Ett tomt hål. Men jag är så glad, för jag lyckades catcha upp putte från-ni-vet-var när han höll på att plocka ihop vid pianot och alla gick ut. Jag petade på hans axel och sa lyckligt: "tack för den här terminen!!" och haha gjorde en olof. Alltså flög i hans famn. Hehe. Han såg mest förvånad ut och typ "tack detsamma". Tror han kände igen mig. Om det var från min uthållarton nu på konserten eller min failade audition vet jag inte. Vet inte vad jag hoppas på riktigt hehe.  


En dålig bild från i måndags, men det här är utsikten från stämma ett. Notera : 1) man ser inte hela kören 2) kändisPutte (den mörka) 3) Salem vid pianot 4) vi kör Good song tror jag

Så just nu är det lite tomt. Saknar kören. Älskade den så mycket. Nästa höst kör vi kör för hela slanten. Plus solistgrupp. <3