Nu börjar den där jobbiga känslan smyga över mig igen! Den då dagarna färgas gråare, man känner en tyngd inombords och dras neråt mot marken hela tiden och orkar knappt gå upprätt. Varenda tanke innehåller ordet "måste" och man stressar runt med en bekymmersrynka i pannan. Den känslan som gör att allting är och blir fel, man ser inget ljus och livet känns mer och mer värdelöst.
Vad ska det bli av mig? Vart ska jag ta vägen? Jävla bortskämda barn. (nej det där var inget försök till en dikt haha)
Bloggadress: http://www.alexandrajessica.wordpress.com