Igår var jag i stallet med Jessica för att hälsa på Drabben. Det var så hemskt. Jag har aldrig sett sånt lyster av pigghet i hans ögon, men tydligen är hans ben för stela för att han ska palla. Jag matade honom med morötter, kliade honom på halsen med en mankam och flätade hans svans. Jag hade tänkt åka dit idag också, men nu regnar det etc så jag åker dit imorgon.

Åh och igår som började så bra med magen. Sen gick det åt helvete. Åt inte så mycket, men i slutet var jag så jävla trött och mådde jätteilla.

Annars lyssnade jag på Daniel Adams-Rays sommarprat. Fan vad sexig han är. Fan att han är "lite under medellängd". 177 och sanningen är. Åh.

Idag har jag jätteont i halsen, alltså inte förkyldont utan som i Thailand, som att jag slagit mig hårt på ena sidan och nu gör det så jävla ont att svälja.

Vet att jag klagar rätt mycket över min hälsostatus men det är det som är mitt liv just nu. Trots att jag nu varit vit i en vecka mår jag nästan sämre. Plus att jag känner mig nere. The botten is nådd, typ. Jag orkar inte. Vad ska man egentligen leva för?

Vet inte om jag sagt det, men fan vad jag längtar till hösten. Hösten och vintern och julen. Förra julen var jag trött på julglitter och jullåtar. I år är jag mer än redo. Jag hatar sommaren, våren och allt jävla tjafs om ljusare tider och vackra kroppar. Jag vill ha varm choklad framför brasan efter en snöpromenad, och stickade tjocka tröjor. Jag vill ha fika på ett café där man torkar efter höstregnet eller värmer sig från minusgraderna utanför, jag vill ha höstmode och vackra löv. Jag tror att jag kommer må lite bättre då.


Är han inte den vackraste häst ni sett?


<3


Jessica och Drabie


och jag


Camilla hälsade på Drabben (via min lila telefon om ni ser den i min grova hand där)