bloggenjosse

brev från en bärare

Kategori: Allmänt

Har inte berättat så ingående om mitt jobb som jag tänkt! Nåväl:


* Har jobbat fem dagar nu, det har gått bra

* Eller nej, nu ljuger jag. Första dagen försov jag ju mig (och så säger vi inget mer om det, har strykit ett streck över det och blickat framåt! Varit exakt i tid alla andra dagar. Så.) Fredagen var jag hur snabb som helst och min handledare/mentor/lärare gick till och med till chefen och berömde mig. Damn! Igår var jag sämst pga vädret (Bromma vet inte hur man plogar gator) och idag var jag olycksförföljd.

* Man har elcyklar om man har ett område längst bort från kontoret, alltså inga cykelmoppar men de drivs med batteri som hjälper till i backar osv, adderat all post+reklam blir cyklarna hur tunga som helst. De är ju typ stålklumpar. Dock har mitt batteri laddat ur femtio ggr, idag räckte det i fem minuter och resten av tiden fick jag trampa runt i snömodden för allt vad tygen höll.

* När jag cyklar på dessa ser jag ut som killen i The Shining på sin trehjuling. Sadlarna typ skrapar i marken och styret är väldigt mycket bredare än vanliga cyklar. Att jag sedan elvispar pedalerna förstärker bilden ännu mer.

* Igår snöade det ju hela dagen plus att vi hade reklam på det (man måste kolla vilka snubbar som inte vill ha reklam osv) vilket gjorde att vi slutade halv sex. Rätt okej ändå...

*...med tanke på att jag idag slutade tjugo i sex med färre hus (tror jag?) och bättre väder. Dock gick min cykel sönder innan vi börjat dela ut, på ett ställe som låg för långt för att gå tillbaka till kontoret och tillräckligt långt från buntlådan (där man hämtar post) för att bli försenad som fan. Så jag fick lubba runt i alla lägenheter medan min mentor/whatever han kallas började på villorna. Efter tio lägenheter som jag sprungit i trapphusen upp och ner var jag rätt trött i benen så att säga. Då skulle jag försöka hitta till där min mentor befann sig. Jag kan ju inte Bromma så bra så jag irrade runt ett bra tag trots att stället låg ca tio min från där jag varit. Sedan glömde jag att dela ut några paket osv.

Jag har ju knappast upprätthållit mitt rykte som jag påbörjade så fint i fredags. Men som en som jobbar där sa när jag beklagade mig över hur seg jag var: "Amen vafan tjejen du är ju färsking! Aa det tar lite tid va innan man kommer in ire!" 

Sen när jag stod inkörd i en snödriva, cykeln höll på att välta medan jag med frusna fingrar sträckte mig till brevlådan för att försöka peta in ett brev kom en tant förbi med en hund. "Jag säger då det" utbrast hon "att dom hittar folk som vill jobba med sånt där! En god jul på dig!" Så dundrade hon iväg. Log lite för mig själv där i snödrivan. För hur tung cykeljäveln är med uttömda batterier och hur mycket mjölksyra man har i benen efter en rad lägenhetsspring efter sig så är det här jobbet hur roligt som helst. 

 
All post ska fram! Jag in action

Juste, myten om brevbärare. Man är aldrig en riktig brevbärare om man inte blivit skälld på av en hund. Idag blev jag det fyra gånger via brevinkasten i lägenheter och två gånger utomhus. Så visst händer det! Kul när man släpper ner brev och två käftar plötsligt klapprar vid springan.


Jag in action #2

Kommentarer


Kommentera inlägget här: