Jag känner verkligen att jag famlar i luften just nu. Å ena sidan vill jag fortsätta vara kvar här i Sverige, gå ut lite i veckorna, jobba nånstans, fota i stallet som vanligt, köra igång min fotohemsida etc. Det är ca 3 % av mig som vill det. Restrerande 97% vill åka bort, ut nånstans.

Jag har sagt det här till så många och tjatar om det varje dag! Men det är som att det kliar i hela kroppen i mig på att flytta ut från fågelboet och min skyddande värld, utforska och upptäcka. Jag vill formas som människa, få erfarenheter, lära mig och utvecklas. Och jag vet att det skulle jag aldrig kunna göra genom att stanna kvar här, jobba under våren och sedan plugga typ ekonomi till hösten och sen bli typ revisor och sen dö. Kanske att jag inte hittar mig själv bara för att jag åker utomlands heller! Men då har jag ändå försökt, och säkert haft roligare än om jag stannat här. Jag tror att man måste någon gång i livet bryta sina vanor och åka iväg ett tag för att göra något helt nytt.

Det kan ju förstås hända vadsomhelst. Sverige är ett underbart land och jag är tryggare här än vad jag är nånannanstans. Men vem vill leva inlindad i bomull hela livet? Man måste få lite skrapsår för att sedan kunna resa sig och fortsätta, starkare än innan.

Och det kan låta som töntiga drömmar (you may say i'm a dreamer!) och det är det säkert också. Men jag vill i vilket fall inte vara kvar här längre. Är jag det kommer jag försvinna ner i mitt mörka hål jag såg så mycket av under förra året. 2010 var ett skitår för mig rent psykiskt, och jag är så taggad på att göra 2011 till allt det 2010 inte var!!

Och där tog det stopp, haha. Säger väl hejdå from now. Imorrn äre Gillinge.


(c)