Nu har jag fyllt alkis. Eller behörig systemetkonsument. Eller "detandraårtiondet-åldern".

Det är under mitt 2-nånting årtionde som jag ska göra karriär, hitta the love of my life (eller i alla fall den som jag tror är det), kanske skaffa barn och boende, resa, uppleva, plugga, träffa människor, knyta kontakter. Lämna barndomen bakom mig och se framåt och växa upp.

Vem vet vad jag har gjort (tänkte skriva åstadkommit men det lät så ångestfyllt och ett enkelt sätt att lägga press på en, jag är huvudrollen i mitt liv osv) om tio år den 17 juni 2021? När jag står för dörren till min 30-årsdag? Om jag ens lever då?

Äh. Orka göra 20 till en så himla stor grej. På riktigt, hela livet handlar ju om att man ska accelerera och avancera, bli någonting och på ett sätt förtjäna sin plats i samhället. Har man inte "lyckats" (hur det nu definieras) är man en värdelös person och kan lika gärna hänga sig nästkommande dag.

Just nu orkar jag inte tänka på all press och stress för att bli en lyckosam (och lycklig?) person. Det beror till viss del för att jag är extremt lat, och till viss del för att klockan just nu är typ halv ett, och jag ska fan inte tro att jag har ledigt imorrn bara för att jag råkar fylla jämnt!

Dessutom har jag hört att man kan fortsätta leka trots att man är över tjugo.

Man behöver inte veta vart man ska, man behöver bara veta att man ska komma dit


haha orka att jag inte har en enda normal bild på mig sen typ aug-06. Boo.