ambitionen var ett långsamt gift, du höll ut länge men du föll till sist
Kategori: Allmänt
Åh vad trött jag var när jag skulle upp imorse klockan sju. Åh vad otaggad jag var på att prata engelska med snoriga barn som inte kan prata ordentligt högt eller läsa högt i någorlunda snabb takt även om det är på ett annat språk.
Men förstås försvann allt när jag klev in genom klassrumsdörren. Första lektionen var klassmöte, som jag hade tillsammans med en sur bitchig norrlänning som tyckte han var tha man. Jaja, skönt eftersom jag då kunde luta mig tillbaka och betrakta barnen (och hålla mig från att somna, syrefattiga klassrum alltså). Barnen som börjat sexan hade fått sudd, pennor ("snart är det sista gången ni får detta, i gymnasiet måste man minsann klara sig själv!!") och block, skolsyrran och kuratorn hopsade in i klassrummet och presenterade sig (sjuksköterskan med knarrig lite gnällig men ack så ögonfuktande stämma: "jaaa det är alltså bara att komma förbi närsomhelst ni har några frågor eller bara vill prata!").
Och genast ville jag byta plats med barnen. Få en egen fin blyertspenna, ett faber-castellsudd (seriöst, de är skitbra och kostar fan 15 spänn annars), block och ett löfte om att man får prata ut närsomhelst hos en knarrande sjuksyrra. Varför var jag inte bräckligare när jag var 12-15 bast så jag också kunde utnyttja alla statliga förmåner å det yttersta?? Varför passade jag inte på??
Mina egna lektioner gick bra. Eller, norrlänningstönten hade missat att lektionen slutade en kvart tidigare (vilket jag fick påminna honom om+jag kom försent till min engelskalektion) så jag hade rätt risig koll på lektionen efter. Drog med några böcker där första kapitlet handlade om locknloll och QUEEN. Hehe. Hann tyvärr inte till Queendelen, men medan jag tvingade eleverna att låtsas vara journalisten pip som intervjuar locknlollstjärnan Eric och läsa dialogen högt samt översätta den kom jag på en briljant idé!
Den var banne mig så briljant att jag började småfnissa lite för mig själv! Idén som i sig var ganska simpel gick ut på att de parvis skulle göra en egen dialog där de fick välja att vara antingen journalist/locknlollsjärna, och sedan skriva ner dialogen på papper och eventuellt läsa upp den för resten av la classe. Medan eleverna var i full gång att intervjua varann gick jag fan runt med ett stort flin och trodde typ jag hette invictus den långe och allmighty. Den maktkänslan när man får en stökig sjätteklass att göra exakt den uppgift man sagt åt dem att göra!!! Damn alltså.
Till de sista lektionerna hann jag planera bättre, och då hade jag mest lektionen på svenska eftersom alla inte fattade så bra engelska (femteklassare). Satt mest och gjorde reklam för titanic och the shining. I deras engelskabok var det en bild på jack&rose från Titanic och ni vet ju hur det blir. När jag väl börjat kan jag inte sluta prata om den filmen. Men de sista eleverna stannade tillochmed kvar trots att det var slut för dagen och ville höra mer heheh!!
Nu är jag i vilket fall riktig lärare tamejfan. Jag ska förbereda morgondagens plus onsdagens lektioner, ringa upp läraren jag vickar för och se till att allt är i sin ordning. Det är jävligt jobbigt att gå upp så tidigt men så skönt det känns att man verkligen haft ett JOBB att gå till när man kommer hem på eftermiddagen!!
Nä blogglovers, här kan jag inte tjattra. Måste jobba. puss ciao
bloggregel nr1) alltid en bild med inlägget. Oavsett om den mejkar sense eller inte.