bloggenjosse

Fast jag vill egentligen också hjälpa till att stoppa juljakten. Metro hade ju en reportageserie från wwf i tidningen förra månaden angående det ämnet vilket berörde mig djupt. Tänk att det om trettio år inte finns några arter kvar ur big five, elefanters, noshörningars och tigrars stammar är kraftigt desarmerade och för varje dag försvinner fler och fler djur och även om man förbättrar parkvakters system och utrustning utvecklas även tjuvjägarnas metoder. Det är så hemskt. Jag förstår att pengar är en drivande faktor, men å andra sidan; hjälper man familjer och byar ur fattigdom kanske det drar upp folket ur deras tillstånd och de kan utbildas och tjäna pengar på annat sätt. Tyvärr är ju tjuvjakt och säljandet av exempelvis malt elefanthorn eller tigerblod snabb lönsamhet så jag antar att det är den vägen många väljer tyvärr tyvärr!! 

 

Men kanske att mina pengar jag skänker till rent vatten gör att barn kan gå i skolan (=toaletter och vattenledningar installeras) och därmed utbildar sig så de kan välja en annan väg än tjuvjakt och förstå värdet på deras fina djur (levande)!

 

Faktiskt var det inte det jag tänkte skriva om. Det var mer lucia. Igår var det ju lucia. Jag hann inte se någon luciamorgon. Jag var ute i onsdags, vaknade en halvtimma innan jag började och jobbade tolv timmar så det blidde ingenting. Däremot hade Freddie ett luciaframträdande med sin kör idag, som jag lite oplanerat lyckades se! Känns bra både på julkontot och duktigstorasysterkontot. Mycket för att jag missat flera av hennes tävlingar och uppträdanden, senast i lördags när hon vann nån simhoppstävling! Luciagrejen var kul iallafall. Precis så som det alltid är. En skock nervösa barn som hostar, glömmer texten, sjunger falskt, pillar på elektriska ljuset hellre än att titta rakt fram, vinkar ivrigt till mormor i publiken medan en hög föräldrar möter barnen som en gigantisk mur av handväskor, iphones med fotoblixten redo och snoriga bebisar som vrålar. 

 

Det var ett par gudsånger. De var rätt svängiga. Freddie tror fortfarande mycket på gud, funderar på om det beror på att hon går i en kristen kör. Hon förmanar mig ofta att jag inte ska svära, för jag vill väl till himlen?? Jag säger att jag inte tror på himlen, och då ser hon sådär tom ut så jag skyndar mig att lägga till något typ "men man kan ju aldrig vara säker!!".

 

Nu ska jag börja rita och fixa julklappar. Och försöka sudda bort bilden av en jättespindel som hamnade HÖGST upp på google när jag sökte på tiger baby. Seriöst, var är logiken??