-spoilervarning!-

Oooh you guyyys! Nu har jag sett ÄNTLIGEN Blair Witch Project!! Om någon har huvudet med sig vilket jag inte har så kanske man kommer ihåg att jag skrivit om den här förut. Och nu är den äntligen sedd. Faktum är att jag har den i min ägo också. Ullis gav mig den som julklapp igår så vi passade på att se den med Sofia och Camilla.

DAMN vad läskig den var!! De andra tyckte inte det men det kan bero på att de lattjade under halva filmen medan jag tagit på mig nördglasögonen och försökte se den så koncentrerat som möjligt.

Alltså det är verkligen sådana slags filmer som skrämmer mig mest! Jag älskhatar såna filmer som typ The Shining, the ring, paranormal-filmerna osv osv men den här.... slog alla dem. Efter att ha sett paranormal var The ring inte särskilt läskig längre, och nu kanske jag visserligen fortfarande tycker att Paranormalfilmerna är läskiga när jag väl ser dem, men ah!

Det roliga var att Bläris var visuellt läskig typ sista scenen då det verkligen händer något synbart skrämmande. Men de filmer jag tycker är värst är de där händelseförloppet är såpass abstrakt att man inte är helt klar på vad som händer. När man själv låter fantasin skena iväg om vad det egentligen är som prasslar i den mörka skogen.

Vi människor vill ju gärna ha en förklaring till allt, och hitta lösningar på allt. Är någonting oklart eller oförklarligt vill vi gärna själva hitta på en naturlig orsak eller hitta källan till det. Eftersom man faktiskt aldrig fick se häxan som filmen baserades på kan man tycka att det var lite halvlame. Men jag tycker det var helt fantastiskt! Hehe. Hade man fått se häxan (som tydligen skulle vara typ hästhårig, man kanske kan föreställa sig en häst-människa då. Kentaurhäxa?) så hade man säkert först blivit rädd och sedan skrämd över sakerna man fått se henne göra med de stackars dokumentärfilmaraspirerande ungdomarna. Men nu fick man inte se henne eller henne göra något med dem faktiskt! OCH ÄR INTE DET DET LÄSKIGASTE?? Förstår ni? Man fick inte se någonting onormalt egentligen alls i filmen, förutom vissa häxkors som var upphängda i träden, stenhögar runt tältet och ett knyte med ena snubbens tänder i typ. Men annars, skogen var helt normal. Det var bara ett vanligt ödehus de gick in i.

Allting fanns ju bara i deras huvuden, och det är det jag tycker är läskigast. Jag tror också det är det som kan skrämma en mest. Ens fantasi tar det man själv upplever mest skrämmande och multiplicerar det fem miljarder gånger så att knaket i en gren kanske orsakat av vinden, en fågel, ett djur eller vadsomhelst kan uppfattas som någonting absolut helt annat. Det enda som orsakar rädslan och skräcken är ens eget huvud och när man väl blivit uppskrämd och förblindat sig i en skrämmande tankegång är det svårt att återfå det sunda förnuftet igen.