bloggenjosse

Eftersom Bring inte hört av sig till mig innan igår angående att jobba var jag lite tveksam till om jag verkligen skulle släpa mig dit. Sen tänkte jag att jag var lat och tyckte jag borde visa lite jävlar anamma och en sjuhelvetes arbetsmoral, så jag åkte dit redo att slänga post omkring mig (och helt i tid).

Men direkt när jag kom fick jag höra av coacherna att nej jag var minsann inte inbokad och nej, det fanns inga uppgifter att göra idag "kom tillbaka på måndag".

Även om jag var väldigt inställd på att kanske inte få jobba kändes det som en rätt pinsam situation. Eller jag vet inte, svårt att förklara men jag kände mig ganska låg när jag gick från kontoret (med nedslagna steg). Inte så låg dock att jag inte hade -nu glömde jag vad ordet hette fan- nog att ringa VRE och få ett förskolejobb under dagen bara sådär!

Så jag åkte från Karlaplan via TC och en försenad pendel till handen. Åh en sådan deprimerande syn. Mitt tidigare glada humör samt himlens blygråa regntunga moln ramade in handens centrum på ett rätt passande vis, och jag tänkte bittert att "vart fan har jag hamnat" (jag som samma morgon lämnat mörby centrum bakom mig..).

Förskola var länge sedan sist! 1-3åringar stod på menyn, och det var ett fasligt sjå att hålla koll på alla, speciellt som alla ordinarie pedagoger var sjuka och jag direkt fick hjälpa av en skock gnälliga 1-2åringar deras lerinpackade galonisar, gummistövlar och anoraker.

Var ännu tröttare när jag åkte hem. Dock var ungarna väldigt söta förstås, fick en skara hängivna beundrare på en gång och dessa byttes ut med jämna mellanrum under dagen. Men nu hoppas jag att förskolejobben dröjer lite, hur söt en tvååring kan vara när näsan är torr och den är relativt tyst och stilla föredrar jag ändå att mässa över en skolklass som jag har någorlunda pli på och talar ungefär samma språk som.