bloggenjosse

När jag väl var i daglivsaffären märkte jag hur bakis jag ändå var, hade svårt att samla tankarna och fokusera, koncentrationen fanns inte och jag var helt yr och kände mig lite all over the place. Så jag vinglade runt bland nötkrämer chips och vrålande barn medan jag vred händerna och funderade på vad jag skulle laga till middag. Eftersom det är Stora Bakisdagen idag (enligt mig i alla fall) tänkte jag laga till någon tjusig middag som tillexempel kasslergryta. Eller chili con carne. Eller pasta carbonara. Eller köpa pizza. 

 

Så jag gick runt och kunde inte bestämma mig och kunde heller inte plocka på mig varor eftersom jag inte visste vad jag skulle äta så jag vred händerna ännu mer frenetiskt och blev alltmer disorienterad. 

 

Tillslut gjorde jag pasta carbonara. Nu har jag ätit för flera helger framöver vill jag lova. Fysatan vad mycket jag ätit. Uhfffff. 

 

Jag såg förresten rapports årskrönika! Skitbra. Jag höll på att börja gråta till ungefär alla inslag som vanligt. Av sorg och empati över Breivikrättegången när de intervjuade anhöriga till dödsoffren, och sen också skolskjutningen i USA, Syrienkaoset och det kraschade herculesplanet. Av glädje och sentimentalitet när prins Daniel förkunnade att prinsessan Estelle fötts, när Loreen vann ESC, alla glädjebilder från OS vid svenska medaljer (och andra länders idrottsglädje förstås). Av förvirring över Gazastriderna och Anders Borgs lyckliga, raska steg med höstbudgeten uti sin hand. Av trötthet över den svenska regniga sommaren. Av vemod och avskedstagande när collage visades över idrottsstjärnor som avslutat sina karriärer och collage över människor som dött under året. Sen höll jag nästan på av någon slags prenostalgitripp att böla till gangnam style men så långt gick jag inte, phu. 

 

 

 

ungefär samma visa med den här också