bloggenjosse

Nu är det nästan en timma in på dagen då det är sju dagar kvar till avfärd. Jag är så himla nervös, nyfiken, spänd och förväntansfull inför den här resan! Jag minns inte riktigt hur det var innan förra resan, eller jo i och för sig gör jag det, då var jag mest tacksam att få fly hästgården i Spanien och vila ut mig i värmen. Innan Spanien minns jag dock inte riktigt hur jag kände, var så uppe i att ta körkortet och fixa klart saker som bilder och så vidare.

 

Och så dagen när man kom hem. Den underliga känslan att sitta på sängen i sitt rum och den gamla invanda vyn som mötte en, som om tiden stått stilla i tre månader och nu när man var tillbaka fortsatte tiden gå som inget hänt, som om man aldrig rest. För trots att väskan fortfarande stod ouppackad och kameran var sprängfylld av bilder från alla nya upplevelser blev vardagen så påtaglig att allt kändes som en avlägsen dröm eller fantasi. 

 

Jaja jag ska inte bli så långrandig, vad jag ville komma till var mest att jag kände mig verkligen som en helt ny person när jag kom hem. Eller kanske snarare; en ny person redo att formas. För jag känner att jag förändrades mest under den efterföljande sommaren.

 

Så vem vet vad som väntar under resan? Vad kommer jag få se och uppleva? Vad kommer jag känna när jag sitter på min sängkant om några månader och blickar ut över mitt gamla rum igen? 

 

Så många frågor, inga svar än! Jag kanske kommer hem tidigare, eller senare, eller inte alls? Vem vet? 

 

Tills dess att jag vet måste jag sova i allafall, ska banne mig upp om fem timmar!!