bloggenjosse

Jobbade i Spånga idag. Det var nästan bara villor vilket var trevligt. Jag cyklade runt i rätt lugn takt och lyssnade på radio medan jag petade in ett brev här och en tidning där. Fast cykeln jag hade hade vissa mindre bra egenskaper. Den saknade exempelvis handbroms. Visserligen fanns det en fotbroms som funkade sisådär, men det blev lite läskigt i vissa backar. I en backejävel som var sjukt brant fick jag nästan panik. Jag delade båda sidor samtidigt, så man korsar gatan fram&tillbaka (nerförsbacken i det här fallet) och jag fick inte grepp om fotbromsen i tid (eftersom man måste trampa fram pedalen så den kan tryckas ner) och susade i full fräs mot nummer elvas brevlåda med tillhörande häck och gatulykta. Som tur var körde jag in i häcken först, som stoppade hela farten med besked. Något omtöcknad och väldigt darrig cyklade jag vidare, mycket försiktigare i fortsättningen. 

 

Lite senare körde jag på en trottoarkant och i slow motion välte hela cykeln, donk ner på gatan med mig under på något sätt. Nu har mitt lår en massa blåmärken :(

 

Men annars var det trevligt. Höstlöven var nästan bländande i alla sina orangea, gula och röda löv. Det var jättevackert och när jag cyklade tillbaka kom en höstig Melissa Horn-låt på radion som satte sinnesstämningen perfekt. 

 

Kontoretnissarna var snälla också, fast de hade lite konstig uppfattning om min förkunskap. "Vet du vad det här är" sa en av dem som hjälpte mig och viftade med en solicode (som man öppnar vissa portar med) framför mina ögon. Jag som kommit till den fasen att jag bara jag ser ett solicodemärke (som brukar sitta vid de portar där man använder solicode) även om jag är off duty börjar gräva i fickan efter en sån, försökte reflexmässigt gripa tag i den innan jag kom på mig själv och svarade något kaxig "jarrå föffan". Eller mer kanske "thihi ja."

 

Spånga är för övrigt jättenära Bromma där jag delade för två år sen snart (oj!). Nostalgitripp nästan.