bloggenjosse

Jag inspireras av duktiga sångare/sångerskor och håller så gott som varje dag på att öva mig i att bli bättre på att sjunga genom att apa efter deras stilar, sångsätt och teknik. Allt det där kanske är samma sak förresten. Men det blev en bra mening.

Sen måste man också inse sina begränsningar. Jag tycker förstås att Whitney Houston är en av de bästa sångerskorna som finns, men att belta ut som hon kan kommer jag aldrig klara av. Man får plocka där det går så att säga, i hennes fall i de lägre registrerna och då hon sjunger lite soul/jazz. Samma med Freddie Mercury, men oftast räcker det att man har såna fantastiska sångröster som ledstjärnor och sedan kanske man mer apar efter såna som är mer i ens liga. Även om man själv fortfarande är glad amatör som sniffar runt på gräsrotsnivåer.

Typ Adeles teknik brukar jag försöka härma med hennes frasering och andning. Men ju mer man "studerar" någons sätt att sjunga, ju svårare märker man att det är. När jag hörde henne de första gångerna tänkte jag att hon var rätt medioker, det ska erkännas. Fast det tar jag förstås tillbaka såhär efteråt.

Andra sångare/sångerskor jag brukar lyssna och lära av är Kelly Clarkson, Don Henley, Marie Fredriksson, Edith Backlund, Marvin Gaye, Amy Winehouse, Snövit och Nicki Minaj. Med den sista kanske jag skämtade lite. Men man kan inte säga att jag inte siktar högt med den här skaran alltså!

En hel fuckin sida.

Å herre min jesus.

Postade idag i Lidingö, fett kul, vill tillbaka. Bara boxar typ.

Imorrn ska jag lära snorungar i femman att snyta sig ordentligt.

Så ja, det är ju kul att en del går bra i alla fall. Kanske får mig på rätt köl till slut.

Herr fluga ville dock inte sluta leka sin påhittade lek. Så fort min blick vandrade iväg och jag började ägna mig åt saker på datorn var han där, surrandes framför mig, hoppandes på min hand och lite finurligt viftandes med vingarna som om han sa "hallååå där uppe? Vad väntar du på, försök att slå till mig då!!".

"inte nu herr fluga" sa jag, något lätt irriterat men försökte att behålla rösten i ett vänligt tonläge. Men inte ens jag kunde förmå mig själv att vara trevlig mot herr fluga en längre stund som blev mer och mer vågad för att ha kvar mig i sin tokiga lek.

"Lek med mig då hallåå LEEEK!!!!"

För att få tyst på herr fluga började jag vifta efter honom, först något lojt och ointresserat, men ju mindre jag bryr mig om herr fluga ju mer surrar han runt mig likt en slags måne i raketfart kring sin planet. Och mina viftningar antar mer aggressivitet, och tillslut har jag lämnat intresset för datorskärmen helt för nu ska herr fluga DÖ!!

Jag är snabb. Herr fluga är snabbare. Han sitter in i det längsta på en och samma plats, väntar och retas tills jag efter långsamma närmanden hugger till, försöker smälla ihjäl jäveln. Men han hinner alltid undan. Tills dess att han åker rakt in i min mage, och fångandet är ett faktum. Dock är det rätt äckligt att crusha sina vänner mellan fingarna, så jag hoppas att han klämts ihjäl mellan min hand och mage, jag släpper ner honom på tangentbordet bredvid.

Några minuter senare är han uppe på kanten av datorskärmen, vinglandes ragglandes med ett skadat ben men ett jävlar anamma till humör; "var det här det bästa du kunde?? Vi har ju knappt börjat, lite mer tål jag nog!!" vrålar han från sin plats och jag tappar besinningen. "Men det var då själva faan" muttrar jag, sveper ner det yra flygfäet från skärmen och försöker gång på gång mosa honom.

Som sagt mosar man inte sina vänner med fingrarna, så efter att han hånskrattandes kommit undan alla mina halvdana försök att få kål på honom tar jag upp en usbsticka, siktar lite mot den strax fallne kämpen och SPLASH. CRUSH.

På ett papper ligger flugan på rygg. Död. Undrar varför alla flugor hamnar på rygg med benen kroknandes upp mot skyn? Dödade jag honom så eller är det det sista dödskrampsrycket som får dem att hamna där, ingår det i deras primitiva instinkter (som om deras beteende är annat än primitivt)? Ovanför herr fluga ligger en blodfläck. Visserligen liten men utifrån herr flugas världs skala är fläcken lika stor som halva honom. Jag har aldrig dödat en fluga med blodsspill. Jag visste väl att det var något speciellt med herr fluga.

rip?

Alltså jag är så jävla slut i huvudet. För det första var jag sepetrött när jag skulle upp (kl 8) imorse (egentligen halv åtta). Men jag tyckte mig ha såpass bra med tid att jag kunde sova lite längre, sen skulle jag tanka och sen var jag där på en 80-väg, körandes i tja, snabbare än 80 i alla fall.

Ni undrar vad jag skulle göra. Var ju frilansare idag förbövlen. Nationell dressyrtävling i Vallentuna. För det första skulle jag ta reda på hur det gått ("en kommentar tack!") i lördagens grand prix-tävling, och sen skulle jag bevaka en klass på morgonen, paus 4 timmar och sen en på eftermiddagen.

Jag var ju inte ute igår, däremot var jag på middag och sen hämtade jag mamma och pappa från kräftskiva vid 2, blev raggad på av den fulla värden och satt där och snackade ett tag.

Så, jag var trött. Försökte komma på smarta frågor att ställa som var lite dressyriga (hade ju redan skrivit upp massa men alla gick ju banne mig i stilen "hur kändes det att sitta på hästen?" "vilken hand hälsade du med?") och det misslyckades jag med med min sega hjärna så när jag intervjuade vinnaren i intermédiaireklassen fick jag dåliga svar till dåliga frågor. Fast hon var jävligt dryg å andra sidan.

Sen när jag sovit lite i bilen och taggat om till sista klassen (kür) så var hela drk-ligan där, boringboring. När tävlingen och prisutdelningen var klar ville jag ha kommentarer från vinnaren, domaren och arrangören. Arrangören kan man alltid ta sist, dom är kvar längst alltid. Domaren stod precis bredvid och såg ut att vara väldigt redo att ge sig av, och segerryttaren hopsade runt lite på banan så jag kunde lika gärna ta domaren först. Han var dock lite ovillig att svara (jag; "skulle jag kunna få ett domarutlåtande om klassen? *brett leende*", han på skånska: "eh va? Jaha, vad vill du att jag ska säga då?" jag, facepalmar mig själv mentalt: "Vad du tyckte om klassen och nivån på ekipagen? *bredare leende*", han: "tja, bra." BORING).

Så eftersom han var så seg med sina jävla "utlåtanden" missade jag vinnarhelvetet, hon hade dragit när jag var klar med domaren. Fan. Tror ändå jag har tillräckligt med stoff, men jag vill ju helst ha bara en kommentar från henne typ vad hon tyckte om sin ritt och hon säger FANTASTESKT och jag kan quota henne i artikeln osv.

Jaja okej nu måste jag fortsätta förfan.

En bild från dagen

hittade en ful bild på en av våra (döda) kaniner. Vad den hette? Gråis? Mulle? Molly? Dorsin?

- Fixa punkan på däcket på bilen

- Svara på puffmammas sms

Och jag fixade båda!! Kanske lite svårt med det första men jag klarade även det. Nu ska jag lyssna på sommar och rita Adele, vilken jag nog inte kommer hinna klart ikväll. Men som sagt, endast två mål idag så det gör ingentingtjingeling.

Allting går förövrigt lättare att hinna med så länge man kliver upp innan halv tolv har jag lärt mig.

Fatta att gå ut som sista ryttare, veta att fuckar man upp är alla medaljer borta, rider man asbra är det som bäst GULD. Och så blev det silver. För att en bom av frigolit typ bestämde sig att rulla av PÅ SISTA HINDRET. Lex Hongkong-08. Men fyyyyfan vad bra. Fyfaaan vad skönt!!!!

Folk som inte ens tagit namnet Sara Algotsson i sin mun gläds nu med henne och hyllar silvret. Såg till och med att Aftonbladet körde Leifby live till BANHOPPNING I FÄLTTÄVLAN!!!!

Det gör mig så glad bara att ridsporten sakta men säkert tar små steg in i svensk idrottens absoluta finrum. Så länge vi presterar förstås.

GRATTIS SARA&WEGA!!!! Bäst när det gäller!!!!

Men jag måste kolla på invigningen innan OS är slut, herregud!

Helt sjukt fin invigning hittills!! Älskade berättelsen om storbritanniens historia och musiken (när de spelade BoRhap skrålade jag med förstås)(fast det gjorde jag till nästan alla låtar jag kunde) och drottningen!! Nu kollar jag på när Palau traskar in, land 130 av 205 eller så. Det tar lite tid så jag ritar medan och kollar när något kul land går in. Snart är det Sverige och RGB som fanbärare!!!

Har rätt höga förväntningar på musiken efteråt, och fackeltändningen osv.

Hoppas jag inte jobbar imorrn! Eller hoppas jag tjänar pengarna iaf! Eller tja!

Var ju funkis 2007 på täby galopp vilket var så jävla roligt!! Repris på detta förhelvete!!!

Skickade världens längsta mejl om mina kvaliteter till arrangörerna så nu jävlar ska jag med!! Alla ska med!!

HÄSTAR <3

Här är från 2007. Hade ju digitalkamera då så i år tar jag isåfall med min fina kamera så jag kan få lite finare bilder!

Alltså ni kanske inte förstår men det är så sjukt roligt att kolla på alla duktiga ponnyekipage, deras störda pushande curlande päron som skriker sig hesa på sidan av (vissa kan ju vara normala med förstås) och förfäras över dumma ungar som skyller allt dåligt på ponnyn och straffar den om den gör fel (fel som ändå beror på ryttaren). Det är inte så kul att kolla på tröstklassen, alltså den klass som är efter finalen för de som inte kom till final. Då är vissa kåta på att få något slags pris från SM i alla fall, eyes on the prize, att de sitter hackar sönder stackars ponnyns mage med sporrarna, spöar den i varje galoppsprång och sliter i munnen där det förstås sitter något hävstångsbett eller annat skrot. Inte alla är så här men på täby galopp var det nästan som att man inte ville kolla mer för att vissa var så hemska. Man tänker ju att nivån ska höjas på SM men det blir lite lokaltävlingsnivå i såna klasser.

Men det är när man ser ett duktigt ponnyekipage som man önskar att man var 1.40 igen och 12 bast typ!!

Oooch såhär såg jag ut 2007, efter en lång funkisdag. HEhehehee.

Nu ska jag mejla ridsport och undra vartfan min lön tagit vägen för min artikel?!