bloggenjosse

mmkay!

Kategori: Allmänt

Hhaa jag måste bara säga att nu såg jag ett avsnitt av south park och har den stora glädjen att meddela aaaatt: Mr Mackey säger mmkay igen! :D

men min ipod är fortfarande borta :(

En busschafför....

Kategori: Allmänt

Idag ska jag prata om bussar.

Föreställ dig följande scenario. Klockan är prick åtta noll noll. Jag går med snabba steg, högröd i ansiktet med en väska slängandes kring mig, mot mörby där bussen ska gå till skolan. Det är ca 150 meter kvar till bussen. Eller jag vet inte, jag är inte så bra på avstånd, men sådär långt så att man i alla fall inte hinner springa dit .Så kommer bussen. Jag ser den på långt håll, och jag förstår helt klart att det är min buss. Först inser jag att det är försent, så jag fortsätter gå. Jag vill inte ta besvikelsen att bussen åker ifrån mig. Men jag går och går, kommer närmre och närmre och bussen står kvar! Vadan detta? Kanske att jag kommer med den i alla fall? Kanske att någon tar lång tid på sig till bussen elelr att det är lång kö? Jag börjar springa och springer fram tills jag nästan är framme då jag till min fasa upptäcker att alla gått på, och bussdörrarna stängs i slowmotion. Neeeej tänker jag och springer fram.  Jag är framme vid dörren när bussen åker iväg. Jag viftar och vrålar(eh, inte vrålar kanske men inombords) men busschaffören tittar väldigt intresserat på lykstolpen på andra sidan vägen och ser alltså inte mig.

Såna där situationer hatar jag. Ibland har jag tur och chaffören stannar vid vägkanten för att släppa på mig, men det är inte ofta man har sån tur.

Det värsta är iallafall att min ipod är borta! Igen typ! Nån som sett den? :'''(



Sommar... snart...

ice ice baby

Kategori: Allmänt

Det är så inihelvetes halt ute så det finns inte! Jag skulle gå till bussen (på väg till stallet för att tävla) och när jag var på väg så fanns en isfläck(jag trodde inte det var så halt där) som jag halkade på och landade nånstans på mitt ben. Fatta, jag halkade! Som en tant! Jag borde köpa isdubbar att ha under fötterna och oja mig över dåligt grusade vägar, dåliga tider och att allt var bättre förr. Om jag inte redan gör det! Vilken insikt va! Anyways blev jag mest chockad över min halkning, det var ju inte så att det gjorde speciellt ont utan jag kom snabbt upp på benen (dock var jag väldigt blöt, det är ju vattenlager ovanpå den satans isen).

Till stallet finns en lång grusbacke (alltså typ en stig, inte någon vanlig väg) som lutar väldigt mycket. Givetvis är denna helt istäckt. Med ett obligatoriskt vattentäcke över sig. Slippery when wet tänkte isen. I alla fall så skulle jag givetvis ta mig uppför denna vilket var stört omöjligt. Man kunde absolut inte gå på isen eftersom det är både brant och jättehalt så jag fick typ gå jättemycket på kanten och hålla i mig i hagstaketet. Men så finns det ställen där det växer taggiga buskar över staketet så man inte kan hålla i det. Detta fick jag erfara på väg hem (när jag dessutom hade bråttom till bussen). Så jag gick tantigt som sig bör (myrsteg) tills taggbuskarna kom. På det här stället lutade backen väldigt mycket dessutom. Så jag hoppade till en sten mitt i isbacken, och började snabbt kalkylera en färdväg. För att inte riskera något satte jag på mig ridhjälmen (om man ramlar) och påbörjade min färd nedåt. Det gick faktiskt helt okej, jag fick gå tillbaka vissa gånger och fundera ut ny rutt men när jag väl kom igång och var nere för backen kunde jag i alla fall gå på lite. Men då kom bussen och åkte förbi mig. Satans busschafför som inte såg mig flaxandes och springandes.

Usch jag känner mig jätte egocentrisk, jag har typ inte skrivit något om omvärlden, bara mig själv! Men Barack Obama blev faktiskt president jö i tisdags! Jag och Freddie såg hela ceremonin, även om Freddie blev sur för att jag inte ville översätta vad han sa. 
 
No drama obama!

Vad händer nu i veckan dårå? Hm nu ska vi se här.. mamma fyller år på onsdag.. jag har dressyrtävling på söndag, och jag har fått ont i halsen nu känner jag. Hoppas jag är sjuk imorrn. Alltså det är vissa dagar man vill vara sjuk på och vissa inte. Typ måndagar är perfekta, dom är långa (sen min sovmorgon till ett togs bort och jag nu börjar elva-daamn) eller typ onsdag torsdag. Tisdagar rider jag ulmus och är jag hemma får jag inte rida (jävla sär regel!), och på fredagar är jag i stallet. Samtidigt är det jättejobbigt att vara i skolan när man har asont i halsen och är rödflammig och snuvig och mår allmänt dålig.. hm.

Förresten, jag är just nu på season four på south park (har sett nästan alla avsnitt från säsong ett och framåt dock under ganska lång period heh) och jag har märkt en sak! Att deras skol-councelor, Mr Mackey inte säger mmkay lika mycket nu! Varför?! :( aja det kommer nog längre fram. Hooppas<3

When I find myself in times of trouble, Mother Mary comes to me, speaking words of wisdom; Let it be.

Kategori: Allmänt

Det är konstigt hur insiktsfull man kan bli på en och samma dag. Hur humöret och känslorna bara kan ta en helt annan vändning.

Scenariot ser ut som följer;
Efter en väldigt slapp skoldag(jag klagar inte) med 3 lektioner och en sluttid på 11.40 så åkte jag hem till mig och tog det väldigt lugnt. Jag tog det faktiskt superlugnt ända fram till klockan var cirka 17, då mamma ringer och vill att jag ska hämta Freddie på skolan (ja elelr hon går i nollan.) Fredrikas hämttid är SENAST 17.00 på skolan eftersom dom stänger då, och man ska alltså helst vara där innan, optimala hämttiden är typ 16.30. Först blev jag väldigt sur, eftersom detta har hänt flera gånger tidigare, alla gånger har det varit så att jag fått flänga till dagis/skola med andan i halsen medan mamma kommer dit en minut senare, vilket känns väldigt onödigt för mig att jag ska springa dit när hon lika gärna kan komma en minut senare och hämta med bilen. Alla de gånger har jag blivit väldigt sur, speciellt som mamma har tjatat och gnällt om att hon sitter fast i världens bilkö på E4an och jag kommer hinna långt före henne ifall jag går direkt. Så har det visat sig att typ tre sekunder efter det samtalet har bilkön plötsligt lättat och hon har varit framme ibland innan jag kommit dit!

Den här gången gjorde mamma precis samma sak (déja vû upplevelse alltså!) och jag sa lugnt att hon skulle komma fram före mig i alla fall för så var det alltid. Men snäll som jag är gav jag efter för mamma betygade verkligen hur lång kö det var. Klockan var alltså fem över fem (hm undrar vart min tidsoptimism kommer från, eh?) och jag sprang till Mörby medan snöflingorna dalade ner till marken. Vid Mörby tog jag en buss en station så jag skulle komma snabbare fram till dagiset. Precis vid busshållplatsen ringer min mobil och jag vet precis vad det gäller.
Mamma: Var är du?
Jag: meh, jag är vid hållplatsen jag är nästan framme.
Mamma: Oj jaså, men jag är redan vid dagiset... :o
Jag: *Klick!*

Jag vände om och började resolut gå hemåt. Jag visste att det skulle bli såhär! Det låter verkligen som en bagatell man inte behöver uppröras så mycket av men i alla fall. Så jag kom på att ifall jag kunde lika gärna jogga hem (en annan väg hem för jag ville inte att mamma skulle hitta mig vid vägen). Och när jag ändå var ute och joggade kunde jag lika gärna jogga en ordentlig runda! Jag sprang ner till vattnet, och sedan uppför backarna. Där någonstans var jag ordentligt yr och efter näst sista backen upp var jag tvungen att ta stöd mot en lyktstolpe, för att inte ramla. Det kändes ungefär som om jag gjort femtio varv i norsk fylla liksom! Men även om det var ganska jobbigt (med tanke på min kondition, jag sprang ca 4 km i kuperad terräng) så var det jättehärligt att springa på ett vitt, gnistrande täcke av frasig nysnö, medan de lätta snöflingorna fjäderlätt singlade ner runt omkring mig. Det är en sån fin tystnad när det snöar.

Och när jag kom hem duschade jag och la hela händelsen (förutom joggingen, den var bra) bakom mig, och det kändes så himla bra att inte ha några hard feelings, jag bara släppte allting! Det ska jag göra lite oftare. Mamma köpte lite nötter till mig som jag nu knaprar på, men det går lite trögt eftersom mina tänder är ömma sen jag spände tandställningen i tisdags. Ses!<3


Nytagen bild utanför för fem minuter sen. Ser ni snön som valsar ner? Nej, men det gör den i alla fall.

Chaite<3

Kategori: Allmänt

jag ÄLSKAR chaite så igår kväll gjorde jag mitt egna chaite!! Man köper bara såndär chaitepåse från Twinings och sen tutar man och kör! Jag blingade dock mitt te med lite skummad mjölk (värm mjölk på spisen och vispa som fan) med kanel överst. Resultatet? Kolla här:

Run jozie run!!

Kategori: Allmänt

Idag vaknade jag halv två till en gråmulen eftermiddag.  Typiskt söndagsväder alltså. Så jag satt vid datorn lite när jag fick liten träningskick och hoppade i skorna och sprang 2.7 km typ. i backig terräng. Med snabb fart. Alltså! Jag är så bra! JAg har fått världens motivation så nu ska jag springa varje dag heela tiden. Yes. Sen sprang jag till mörby för att hämta min cykel som jag glömt kvar, heh. Mycket bra! Igår kan jag bara tillägga var jag själv hemma, det var SÅ skönt, först gjorde jag min underbara wokpasta (innehållandes wok och pasta) och såg wild kids (heh) och sen p3 guld galan. Men den var så seg så jag sjöng singstar istället. Det bästa med att vara själv hemma är att ingen bryr sig om hur jag sjunger. Så genom att vråla högt som sjutton lustmördade klassiker som Dancing Queen, the Name of the game och Chiquitita. Enbart med min röst som redskap! Jag tog i tills jag var helt hes och då la jag av och gick in på datorn istället. Nu är jag trött.

Nostalgi med wild kids

Kategori: Allmänt

om det är tillåtet att kalla det nostalgi när årgångsdatumet var 2007.. men i alla fall! Jag bara älskar det programmet och sitta och skratta åt alla barn och deras kommentarer!! Så nu kollar jag det på youtube. Sen fick jag ett infall. Jag ville se hur barna såg ut nuförtiden, så jag prövade att skriva in deras namn i facebook, och så fick jag napp på Rebecka tjejen. Och ooh gud vilken chock jag fick! Från söta flickan till att hon nu är världens fjortis med äckligt mycket smink, jag säger bara det asså! Jag vet att barnen nu för tiden har lätt att halka in på fjortisträsket men shit vad hemskt det är att se deras förfall liksom! Och jag tror knappast dom blir mycket gladare för det.

FEK, allt är förlåtet om jag får MVG

Kategori: Allmänt

Jag skojade bara förut såklart. NU är min uppsats klar och den känns för jävligt bra, och det hoppas jag att min korpulente lärare inser. Jag tycker verkligen att detta är MVGkvalité, jag har banne mig kämpat i en och en halv dag med denna! Massor av research också måste jag få påpeka. Han säger jämt att "det man presterar i slutet av kursen är ens betyg", och det passar perfekt för mig. Varför hålla på att gräva ner sig i det förgångna? Verkligen bra initiativ där av min lärare alltså, det är nuet som vi lever i! Det bästa är att jag var ju faktiskt riktigt dålig i början av terminen, men nu- hallelujah har jag MVG:t i min hand. Det hoppas jag verkligen att han förstår!! Även om jag nu lämnar in den en dag sent. Fast det var ju trots allt mitt internet som krånglade, ungefär.

FEK+jag=inte en chaans

Kategori: Allmänt

idag släpade jag upp mig ur sängen för att gå till den värsta av lektioner; den hägrande FEKlektionen. Härligt va? Jag gick alltså till skolan med extra tunga ben eftersom
a) julmaten är kvar somewhere
b) tisdagar i skolan är långa
c) FEK känns inte så härligt att starta dagen med
d) jag hade en liten liten uppgift som råkade behöva vara klar ´till denna morgon. Och jag har inte skrivit mycket på den. Alls.

Väl i skolan kom jag några minuter sent som vanligt och därför hörde jag inte riktigt reglerna som gällde utan satte mig som vanligt i klassrummet när min lärare (en ganska bastant figur) kom in.
"Jaaa" sa han med ett nöjt leende "ni som sitter här inne har alltså skött er och gjort uppgiften i tid medan de i datarummet brevid kämpar för att göra den klart"
Oh shit tänkte jag men eftersom han knappast skulle korsförhöra var och en exakt var uppgiften befann sig satt jag lugnt och tänkte småleende på min väldigt ofärdiga uppgift djupt inne i min dator. Så började läraren prata. Om att starta företag, lite av temat för hela vår kurs under terminen. Jag satt i en sorts skolkoma, alltså jag stirrade rakt framför mig medan jag halvsov, men om läraren kollade på mig log jag lite och nickade långsamt med huvudet och försökte få till en lite finurlig blick liksom. Ibland började han frustskratta lite. Det låter väldigt fult men det är ju bra för då skrattar man iallafall, och då tror han alltså att man skrattat åt den lustiga ekonomianekdot han just berättat, vilket i längden innebär bättre betyg. Alla blir glada och nöjda. Då och då sätter han sig på vita tavlans typ karm, där man lägger pennor och sånt. Inte lärarrövar iaf hehe. Bäst han sitter där ser jag hur karmen liksom böjer sig för hans vikt, och precis när den är på bristningsgränsen och man sitter och undrar vad som händer nu, så reser han på sig för att gestikulera vilt och man kan andas ut igen.

Sedan hände en liten rolig, ny grej på lektionen. Läraren gick alltså igenom företagande och kastade ut frågan om vilka företagsformare man som ensam kunde registrera. Så tittade han lite klurigt på en stackare och frågade;
"vad tror du?"
Tjejen som jag aldrig ens sett förut såg undrande ut och sa ingenting. Han ställde frågan en gång till, men fortfarande inget svar. Så vaknade tjejen brevid till och frågade vem han ställde frågan till?
"Jamen det är ju min spanjor!" sa tjejen med lite bestämd ton. Alla började skratta och spanjoren såg ännu mer undrande ut och skulle antagligen efter lektionen berätta för sina spanskakompisar om de otroligt konstiga lektionerna man hade i Sverige. Inte blev det bättre när min lärare övergav frustskrattet och började skratta ett kacklande skratt i falsett istället.

Ja, om jag skulle ta och göra den där FEKuppgiften? Jag ska uppfinna en hästmobil, hehe och det säger väl allt. Men så länge jag inte får IG på den här bryr jag mig faktiskt inte så mycket om mitt betyg i FEK. Faktiskt inte.

Escape!

Kategori: Allmänt

Såna spel är asroliga! Jag och Sarah körde tillsammans över msn! Det sista var förstås lite creepy men det kankse inte är så läskigt som vi tror om vi får chans att spela klart utan att mamma kommer och helt hjärtlöst stänger av datan?

Fan va bra jag är!

Kategori: Allmänt

Tål att upprepas:
FAN VA BRA JAG ÄR!!

designen säger sig självt.

och för alla dönickar som inte fattade förändringen; host centrering borta host host

Alltid dessa slantar...

Kategori: Allmänt

Jag har ett SÅ stort problem. Mina pengar är slut. Och då menar jag HELT slut. I min plånbok har jag exakt 14 kronor och femtio öre kvar, plus massor av gamla femtioöringar. Och några gamla finska mark. På mitt konto har jag exakt 68 kronor och 79 öre kvar. Min mamma vägrar betala in mitt studiebidrag av någon konstig anledning (nåt om att min ridning var för dyr) och jag har såååå mycket grejer att köpa! Tur då att pappa köpte mitt sl-kort idag, vars pris har chockhöjts med typ en miljard kronor. Så finns det människor som kan vältra sig i pengar och till och med köper typ jätteonödiga grejer som nötknäppare eller ost. Därför tänkte jag att om alla hjälper till att besöka min blogg jättemycket kanske jag kan ta betalt i annonsintäkter och på så vis får jag jättemycket pengar! Är det inte en bra idé så säg? Andra idéer jag har;
- Panta burkar
- Gå ut med hundar (hund, nån?)
- Passa barn (om jag frågar om jag får betalt för att hämta Freddie lackar mamma ur)
- Tigga på gatan (min sista utväg)
- Generösa bidrag av folk

Det här går pengarna till:
- Mycket livsnödvändiga prylar, såsom: smink, kläder, skor (ärligt jag har typ bara ett par stövlar!)
- Betalning av Coldplaybiljetten som var sviiiiiindyr
- Utlandsresan i sommar
- Konto för Oanade Utgifter

Så sätt igång folks! Show me some lööv även fast julen är slut och vi har en tuung finanskris över oss.  Snart är det alla <3 -dag! ;)

Så tuktas en argbigga

Kategori: Allmänt

Solen skiner över den blanka isen som för tillfället har ett vitt täcke av snö vilandes över sig. Snökristallerna reflekterar solens strålar och blir tillsammans ett gnistrande vitt hav som förgyller synen tillsammans med den klarblåa himlen och den krispigt kyliga luften. På isen syns skridskoåkare, som lugnt och metodiskt skrinnar över sjön medan andra promenerar eller går ut med hunden eller sin barnvagn. Nästan ingenting kan förstöra denna idylliska vinterdag. Men plötsligt syns en liten figur mitt på isen, som rör sig ganska våldsamt, mest stilla på platsen. Om man kisar lite kan man se hennes högröda ansikte och ilskna försök till att röra sig framåt. ch om man lyssnar endast lite noggrannare hör man hennes vrål där hon vräker ur sig allsköns svordomar. Någon åker några meter framför henne men stannar till då och då - hennes tappre fader som gång på gång milt försöker övertala henne om att hon visst kan åka långfärdsskridskor.

Efter att vi åkt en halvmil på Edsviken tar pappa och jag äntligen en paus på en liten klippavsats vid strandkanten (isen var säker där) och har apelsinpaus. Med ilskan bultande sätter jag mig ner och tar ett djupt andetag medan jag försöker att lägga den senaste halvtimmens nederlag bakom mig. I vanliga fall hatar jag verkligen att äta apelsin (lukten!) eller mandarin också för den delen, eller att över huvudtaget äta ute men den här gången sväljer jag stoltheten och pressar i mig den orangegula frukten. Som äts bäst kall enligt pappa. I alla fall känner jag att apelsinen ger mig en lugnande känsla och liksom gör mig avslappnad och tålmodig. Jag kan klara att åka skridskor. Det får bara ta lite längre tid. Så jag tar mig snart ut på isen igen och kör med lugna tag i långsam takt. Det går fortfarande dåligt, men jag bestämmer mig för att inte låta mig påverkas utan att bara fortsätta. Så kommer pappa uppkörandes brevid mig.
"Jag fryser lite så jag kör över sjön och tillbaka och möter upp dig om det är okej?"
Apelsinens meditativt lugnande kraft rinner av mig som smör i Sahara. Jaså så min takt passar sig tydligen inte?! Jag blir genast väldigt sur och börjar köra på ordentligt varpå jag snart faller som en fura, alltmedan ilskan stegrar sig mer och mer. "FAAN" vrålar jag så en gubbe framför mig hoppar till av förskräckelse. Snart har mitt svordomsförråd börjat sina och jag återanvänder gamla svordomar för att få svära av mig lite medan jag känner mig ganska uppgiven och väldigt elak. Här är jag sur på pappa som tagit ut mig på fin skridskotur i fina vädret! Otacksam unge är vad jag är. Jag blir så arg på min otacksamhet att jag svär lite åt mig själv. När pappa och jag åker på väg tillbaka till vår ankomstbrygga håller jag på att hota min ben om de inte börjar åka lite bättre skridskor snart.
"Åh det här går åt helvete!!" Skriker jag medan en tant tittar förvånat på mig, varpå jag blänger tillbaka, och hon skyndar sig därmed vidare.

Tillslut ber jag pappa snöra om mina skridskor, för att en gång för alla lösa problemet med min åkning. Han gör det och när jag börjar köra igång tycker jag mig höra hallelujahkören någonstans i bakgrunden för fy sjutton så bra det går! Mina skär är långa och jättebra och allt känns frid och fröjd!

Solen går ner bakom träden, som en klotrund orange apelsin. Skridskoåkarna börjar dra sig tillbaka från dagens åkning, fotgängarna tar sig hemåt och barnvagnarna vaggas till sömns. Och någonstans bortom sjön går en flicka som lärt sig vikten om att snöra sina långfärdsskridskor.
 

Bilder

Kategori: Allmänt

Förresten så glömde jag att skriva vad jag fick i julklapp! Hrm hrm, jag fick:
- paryfm (be delicious :D) nu slipper jag låna amys hela tiden!
- playstation 2 yes nu slipper jag låna alla andras!
- abba singstar
- buzz
- böcker
- smycken
- väska
- filt (ÄNTLIGEN prickade min faster aka gudmor rätt! jag glömmer aldrig julen 06 när jag stod där med en plastvas i orange/rosa ton från coopforum... den ligger fortfarande längst bak i garderoben heheh hoppas hon inte läser detta bara? Kusiner- vidarebefodra ej!)
Jag har inte glömt resten av presenterna bara har lite platsbrist men TACK för alla presenter iaf <3<3

 
fjällen <3


fjällen


Naajs va?


julgranen:) den blev lite pixlig men den är fin iaf. Detta är alltså en kula i granen... :p


solnedgång...


Lilla fågeln jag hittade :)


Samma fågel ;)


Isen


Mörkret faller

Fjällen is a place on earth

Kategori: Allmänt

Nu vet ni det! ;)

Åh jag har haft det så trevligt ska ni veta. Faktiskt en av de mycket bättre jularna. Dessutom har jag femtioelva uppslag till ett bra inlägg, så jag tänkte att jag kokar ihop dessa till ett enda. Here we go;

...om resan till fjällen
Jag vet inte hur ni gör men vår familj bilar alltid de ca 60 mil det är till fjällen. I bilen sitter vi fördelade pappa vid ratten, mamma bredvid, jag i baksätet bakom pappa, lillasyster Freddie i mitten och storebror M på andra sidan. Detta är som ni förstår fasligt trångt, men det får man stå ut med, jag menar det är ju ändå bara ca åtta timmar man sitter där. I alla fall brukar man fördriva tiden genom att lyssna på något, det kan vara på sin ipod (gäller M och mig) och isåfall sitter vi och stirrar ut från varsitt fönster medan Freddie rycker och drar i lurarna för att höra hon med. Mamma och pappa lyssnar däremot på radio oftast, typ kanalerna p1 och p3 som finns över hela landet (eller är det p4?) ELLEr så lyssnas det på (freddies förslag) cdsaga! Denna gång bestod cdsagan av den otroligt underliga sagan om Masarin Dartanjang och Loranga. Väldigt patriarkatisk må jag säga, typ alla i sagan är killar. Och som ni hör på namnet är den askonstig. Masarin är son till Loranga som är son till Dartanjang, och alla tre är helt sära. Ska jag berätta varför? Behöver jag säga mer när jag säger att de typ badar i sin bassäng i något hus (taket har blivit uppätet av giraffen som sover på soptippen, och därför har det regnat in och blivit en bassäng. I bassängen bor det gäddor som piper. Typ. Allting verkar som en helt konstig fantasidröm, ungefär såhär; "åh vilka fina rosa moln, dom ska jag hoppa på, men först måste jag nog hälla kaviar på dammsugaren för annars kan den inte vattna blommorna". Fattar ni grejen? Anyways så är den sagan väldigt konstig. Jag har en teori om att tanten som skrev den (Barbro Lindgren) var hippie när det begav sig, och kanske att hon blev lite för snurrig i skallen av alla glädjepiller nån gång och började yra ihop nån story som denna. Sagan räddas av Björn Kjellman som är sagofarbror här, alltså uppläsare. Han kan göra så himla roliga röster, och det påminner faktiskt lite om Allan Edwall när han läste in Nalle Puh på band back in the good old days, han var helt klockren! Ett tips, lyssna på Nalle Puh med han!

...om mitt ipodlyssnande
Jag lyssnar kopiööösa mängder på min ipod shuffle (den utan display-nej det är inte jobbigt att inte se vilken låt som kommer) och i den finns självklart Queen, och andra blandade artister, men mina nyförvärv har denna jul varit jullåtar och idollåtar! Yeah!! Jag har massor av Kevin, Johan Palm, Robin B (bara en då, men medge att han är roligare att se på än att höra på, hrm hrm) och en av Anna. Men i alla fall. Jag har sen jag varit liten alltid lyssnat på väldigt bra låtar när jag åkt till fjällen, och därför har jag massor av minnen till olika låtar, till exempel Bohemian Rhapsody av Queen. Då minns jag mörk snönatt med massor av granar som susar förbi utanför fönstret. Mysigt va?! Denna känsla försökte jag återskapa även denna gång, men det var lite svårare. För det första skulle jag utan fusk shuffla fram Bohemian Rhapsody innan granarna, snön och mörkret hann försvinna. För det andra var det när jag väl hittat låten lite svårt att koncentrera sig eftersom jag bakom låten klart och tydligt hörde det mesta av cdsagan som mamma skruvat upp volymen till. Känslan blir som bortblåst när man hör björn kjellmans hurtiga röst säga "masarin tyckte tigrarna såg slöa ut. - Men åh vilka slöa tigrar dom liknar ju fula telifoner! - Ja kom så skjuter vi dom med våra käppar, svarade Loranga glatt".

...om norrlänningars engelskakunskaper
Hehehehe nu ska jag inte dra alla över en kam, men det här var bara föööör roligt!!! På icabutiken i funäsdalen finns en anslagstavla om olika saker, till exempel ett anslag om månadens bio (Horton) i Sveg eller nåt sånt. I alla fall så kollade jag på det anslaget lite uttråkat då jag såg ett om slädhundar. Alltså om att man kan åka hundspann. Så blir man dragen av massor av alaska husky och allt vad de små parvlarna heter. I alla fall var väl detta anslag riktat till turister eftersom hela var skrivet på engelska. Hahah men ja jag undrar vilka som egentligen ville åka med detta företag, om man börjar med att kolla på ingressen:
"Would you like to experience the wonder of being pulled through the snow?" Sen fortsätter det med härliga felskrivningar såsom "up two 4 persons" etcetera.. I ett paketerbjudande står det om login, " the overnights stops will be in stugs". Haaahahahah gud jag asgarvade verkligen. Och så avslutades hela härligheten med detta "if you have questions, please ring:"

...svåra beslut i bilen
Ett av de två mest eftertraktade sakerna i vår bil är att antingen sitta fram eller koppla i ipoden via en sladd så alla hör den. Dessa två saker var något M och jag alltid ville göra, så en gång blev det ett dilemma när mamma valde att stanna hemma i stugan en dag medan vi andra åkte till backen. Det betydde alltså att platsen fram var ledig. M gick direkt och satte sig fram, medan jag var snabb att norpa åt mig ipodsladden. Medan vi började rulla iväg förklarade jag att om M skulle sitta fram skulle jag minsann ha ipoden inkopplat. M började gnälla om att det var hans sladd medmera men jag stod på mig och tyckte att man inte kan ha kakan och äta den på samma gång. Typ. Så då fick man alltså välja. Jag funderade lite. Det bästa var ju helt klart att sitta fram i bilen. Det är mycket skönare med mer plats för bilen, och man har mer spejs liksom. Dessutom har man kontroll över volymkontrollen. Å andra sidan är det en förmån att kunna lyssna på sin ipod i bilen, dels slipper man ha hörlurar och dels får alla andra ta del av ens förtjusande låtar. Detta var ett stort dilemma. Vad skulle jag göra? Jag räknade lite snabbt ut att det skulle vara väldigt få gånger man fick chans att sitta fram, eftersom mamma antagligen skulle vara i bilen alla andra dagar vi åkte. Men jag hade samtidigt konkurrens om lyssnandet i bilen, med freddies cdsagor, radion och M's ipod med sloganen "det är min sladd!". Därför testade jag honom lite.
" Ookej då gör vi så att jag sitter bak och får höra ipoden hela vägen dit och tillbaka, och då får du sitta fram dit och tillbaka." Jag spanade in hans reaktion, med tanke på alla gånger han sagt att jag aldrig mer skulle få använda hans ipodsladd.
"Okej!" sa han, så åkte vi. Easy as pie! Men självklart skulle han börja krångla för på tillbakaresan ville han höra sin ipod med jättedåliga Bon Jovi och metallica. Nixen pixen!

Okej nu ska jag kurera mina fingrar ltie och försöka räta ut dom... Phuuu alltså! Jag har typ glömt hälften av mina uppslag men ni har väl lite att läsa i alla fall ;);) KRAM<3