bloggenjosse

är så gryyyymt trött!!!!! Ska berätta allt om min trötthet och allt sånt där strax, måste bara träna först.

 

Aj har fett ont i ryggen också, har typ spänt den när jag sprungit runt idag :((

Åh vilken sämst dag!!!! Jag hade planerat den in i minsta detalj eftersom det skulle bli en jävligt späckad dag. Detta hände:

 

- Jag vaknade 8:00, ungefär prick då jag skulle stå uppställd på bcmkontoret i vasastan. 

 

- "Vi får skicka ut dig fort då så du hinner med rundan tills du ska gå", quote från coachen där. Say what?? Jag var liksom klädd för sortering inomhus, inte pulsa runt i snön utomhus. Fick dela i mina kängor. 

 

- "Jaaa gott folk vi blir ståendes här ett tag... tåget framför har inte vänt än", quote tågchauffören när tåget stod stilla mellan Danderyds sjukhus och mörran. Detta tio minuter innan jag skulle sitta i bilen väntandes på puffen som jag skulle hämta i täby. 

 

- Kommer hem först för att hämta bilen och slänga i mig lite mat snabbt. Halva min falukorv är borta. Whatthefuck. 

 

- 14:45, jag sladdar runt bland snöhögar, bilar, bussar och pensionärer med puffen smaskandes på en köttbulle i sätet bredvid. Ögonen blir tyngre och tyngre. 

 

- 15:25, är nästan hemma, har vaknat upp sju gånger ungefär ur microsömner på motorvägen och i sista stund lyckats räta upp bilen innan den hakats fast i nån snödriva. 

 

- 15:30, ska precis hoppa ur bilen; "du skulle vara hemma tre sa du ju!!! Freddie ska vara på kören NU, åk och hämta henne!!" (//mamma)

 

- 16:15, stapplar in i mitt rum efter att ha haft ett bråk med Marcus där jag krävt att han en gång för alla betalar vad han är skyldig mig. Somnar. 

 

- 17:10, telefonen ringer, jag svarar lite yrvaket. Bcm kungsholmen vill att jag är där imorgon istället för på Östermalm. Jaha. Somnar om. 

 

- 17:30, ööhskajutränaju tänker jag lite sömndrucket, sen kommer jag på att jag har tid med det också. Snart. Sjunker lyckligt leende ner på kudden igen. 

 

- 18:10, helvete nu hinner jag inte träna i alla fall ju!!! Eller inte hela mitt pass i alla fall. Stapplar runt i rummet på ostadiga ben och vet inte riktigt vad jag ska göra, hjärnan skriker åt mig medan kroppen helst vill somna om, i allafall sitta på en stol tills jag måste åka iväg och puffa. 

 

- 18:17, puffmamman ringer precis när jag lite halvhjärtat börjat göra upphopp. Totalt snökaos, så hon tycker jag ska åka redan nu så jag hinner hämta ungarna. Åh vad skönt. 

 

- 19:25, hämtar upp en puff av fem, de andra var tydligen sjuka.

 

- 20:05, stapplar in i stallet och blir tilldelad häst innan jag byter om. 

 

- 21:30, jaha det var den lektionen. Som gick åt helvete. Åhhh.

 

- 22:30, tränar i tjugo minuter bara för att ha gjort något idag. 

 

- 00:15, sitter och skriver ett meningslöst blogginlägg om min ännu mer meningslösa dag, i PUNKTFORM, när det finns sjumiljarder viktigare saker att göra, exempelvis sova så jag inte försover mig imorrn igen. Eller blir fullständigt utsjasad på eftermiddagen.

 

Godnatt. 

 

Nu är det nästan en timma in på dagen då det är sju dagar kvar till avfärd. Jag är så himla nervös, nyfiken, spänd och förväntansfull inför den här resan! Jag minns inte riktigt hur det var innan förra resan, eller jo i och för sig gör jag det, då var jag mest tacksam att få fly hästgården i Spanien och vila ut mig i värmen. Innan Spanien minns jag dock inte riktigt hur jag kände, var så uppe i att ta körkortet och fixa klart saker som bilder och så vidare.

 

Och så dagen när man kom hem. Den underliga känslan att sitta på sängen i sitt rum och den gamla invanda vyn som mötte en, som om tiden stått stilla i tre månader och nu när man var tillbaka fortsatte tiden gå som inget hänt, som om man aldrig rest. För trots att väskan fortfarande stod ouppackad och kameran var sprängfylld av bilder från alla nya upplevelser blev vardagen så påtaglig att allt kändes som en avlägsen dröm eller fantasi. 

 

Jaja jag ska inte bli så långrandig, vad jag ville komma till var mest att jag kände mig verkligen som en helt ny person när jag kom hem. Eller kanske snarare; en ny person redo att formas. För jag känner att jag förändrades mest under den efterföljande sommaren.

 

Så vem vet vad som väntar under resan? Vad kommer jag få se och uppleva? Vad kommer jag känna när jag sitter på min sängkant om några månader och blickar ut över mitt gamla rum igen? 

 

Så många frågor, inga svar än! Jag kanske kommer hem tidigare, eller senare, eller inte alls? Vem vet? 

 

Tills dess att jag vet måste jag sova i allafall, ska banne mig upp om fem timmar!!

Har sett på idrottsgalan! Tycker det var rätt bra att silversara inte vann. Inget mot min sport eller någonting, men faktiskt kändes hennes silver inte värdigt ett jerringpris även om det var fantastiskt och allt det där. RGB's vinst förra året var någonting nytt, helt oväntat men han var också den mest värdiga av det årets kandidater. EM-guld, etta på världsrankingen, vinst i världscupen osv osv. 

 

Fattade bara inte att Silversara var full? Tydligen hade alla utom jag sett det, visst såg jag att hon var tvungen att stödja sig på Rickard Olssons arm och kanske var blicken lite dimmig men jag tänkte mest att det var för att hon var så nervös. Eller för att jag inte har så tydliga referenser. Sådär ser jag ut efter ett halvt glas vin, och då är inte kvällen igång än liksom.

 

Allra helst hade jag hoppats på Zlatan till jerringpriset faktiskt. Han har fått en liten revival hos mig efter jag läst hans bok. 

 

Apropå böcker tänkte jag skriva men apropå apropå så lyssnade jag på p3 HELA dagen idag!! Sjukt va??! Vad har hänt med mig? Grejen är att morgonpasset är så mycket roligare än "godmorgon stockholm" på p4. Hatar killen, peder gustafsson eller vad fan han heter. Stelare jävel får man leta efter. Pinne i röven, ingen som helst humor och han bara betar av programpunkt efter programpunkt och verkar mest längta efter att allt ska vara över. Jag blir på skitdåligt humör av att lyssna på honom. Hursomhelst var det kakan (eller hon var sidekick i programmet men det blev ju typ hennes program i alla fall) efter Morgonpasset, och hon är ju alltid rolig. Efter det blev det musikguiden, sen ett lågvattenmärke visserligen (ett nytt nyhetsprogram med en AFTONBLADETjournalist som programledare, ni kan ju tänka er hur bra det var. Hon klankade ner på skvallerjournalistik medan dubbelmoralens klockor klingade)men efter det var det Krister i p3 (där de hade en programpunkt som hette apropå, därav min snärtiga inledning i den här textmassan).

 

Medan jag lyssnade delade jag brev för fulla muggar. Först var jag glad, hade fått ett villaområde att dela i MED BIL! Lyxen av lyxen! Jag mindes med värme mitt senaste villaområde med bil, det var en septemberskymning i erikslund, jag och en massa kataloger och bra musik. Sjukt mysigt. 

 

Trots att postkontoret höll polarklimat inomhus hade jag tydligen glömt hur kallt det var ute för kul blev det INTE. En tunn tröja med en jacka över à la postens vårkollektion, och värmen kunde jag inte ha på i bilen eftersom jag var tvungen att köra runt med nervevad ruta och trycka in brev plus reklam i snöiga brevlådor. Eftersom jag satt stilla frös jag igen på två sekunder, och därför blev det extra smärtsamt om posten inte kom in i brevlådan ordentligt och den tjongade ut så jag var tvungen att knaka mig ut ur bilen och gräva i snön för att sedan trycka tillbaka all post. 

 

Åhnej nu blir det sådär långt inlägg igen. Måste lära mig att blogga lagom mängder spritt över längre tid och inte ta det i stora sjok. Precis samma med mat. Äta ofta och lite, inte en gång om dagen men med en buffé som hämtad ur romerska riket. 

 

 

Nej seriously you guys nu orkar jag fan inte ändra headerhelevetet igeen..... jag fixar bildkod via tinypic, laddar upp och uppdaterar BARA FÖR ATT UPPTÄCKA att headerjäveln är för kort/för bred/för smal/för hög/för dum ihuvudet så jag går in på photoshop IGEN, fixar felet, sparar, in via tinypic, ladda upp bild, spara kod, lägg in kod, uppdatera och NÄHÄ. Nu var det något annat fel!!! 

 

Detta gånger tjugofem och ni förstår att det får se lite uppfuckat ut nu. Orka ha en seriös blogg ändå. 

 

Nu är det nio dagar kvar tills jag reser!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Nu har jag läst ut Zlatanboken. Fan vad bra den var. I början störde jag mig ganska mycket på hans "fuck svennar&sverige"-attityd, men vet inte, antingen så jämnade det ut sig lite senare eller så vande jag mig eller så var det bara att jag fick lite bättre förståelse i hans resonemang. Medan jag läste boken blev jag sjukt inspirerad. När tuben stannat och jag var tvungen att slå igen boken och gå till dit jag skulle hade jag liksom ett annat schvung i steget. Lite mer ihopböjd, gick lite mer bredbent och mer tjurnackat. "ah stirra ni ba föfan, här kommer guzzen från orten" tänkte jag för mig själv och spottade lite osäkert i marken. 

 

En fin bokupplevelse i alla fall. Ska läsa den för Freddie nu. Eller jag börjar att läsa första kapitlet så får vi se hur mycket hon fattar och ifall hon vill höra mer. Jag förvarnade henne att det var rätt mycket svärord; "men det gör ju ingenting, du vet ju att man inte får svära". "Nä då kommer man inte till himlen!". Nä precis. 

 

Men nu har mitt bokintresse vaknat. Jag har sett mig som så satans obildad ett rätt långt tag nu. När jag pratar känns det som att jag har ungefär 50 ord i mitt ordförråd och inte är det så mycket bättre när jag skriver. Min kreativitet och fantasi har somnat in lite och innan jag läste Zlatanboken hade jag glömt hur det var att få panik över att det bara var tjugo sidor kvar i en bok eller när man ser att klockan är jättemycket och man måste egentligen sova "men jag bara MÅSTE få veta hur boken slutar!!!!". 

 

Så till min resa nu ska jag läsa mer än vad jag gjorde under hela 2012. Vilket inte lär bli så svårt då jag under 2012 läste en (1) bok. Och på många hostels brukar det finnas svenska eller engelska böcker man kan byta sig till så jag ska damma av mitt gamla bokjag från mellan- och högstadiet och bli en bokmal igen!

 

Fick samma ryck när det gällde film, men det har jag iochförsig haft ett tag nu (minns min filmlista jag skulle göra? SKriva ner ALLA titlar jag inte sett från boken "1001 filmer du måste se innan du dör". Eftersom jag sett ungefär två filmer innan femtiotalet hade jag skrivkramp på a4sida 16, och då var jag ändå bara på typ 1967). Så jag betade idag av de svenska klassikerna Bröllopsfotografen och Säg att du älskar mig, tillgängliga på netflix. Båda i princip lika dåliga. Skämskudden blev utbränd efter halva Säg att du älskar mig. Min filmfrenesi gäller dock numera lite nyare filmer. Har inte sett alls många av alla nya hyllade filmer; The Artist, Tinker Tailor Soldier Spy, Hobbiten, Searching for Sugar Man....

 

Utifrån sfbios interna ryggdunkarblaska gör jag härmed en lista över årets filmer jag vill se om man utgår från titlarna eftersom jag inte har så mycket mer info om många av dem;

- 

 

Okej jag har tydligen slängt sf's interna ryggdunkarblaska. Fan. Jag skulle ju spara den till bloggen!! Tydligen var det rätt lång tid sedan jag kom på det här inlägget. Lånar wikipedia istället;

 

- Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (ska läsa bokjäveln först)

- Hobbiten

- Paranormal 5

- 

 

Nä listan lät mer utförlig från sf's tidning. Jahaja. Nyinspelningen av Carrie vill jag nog inte se, den var så fantastisk ryslig i originaltappning så jag tror jag lämnar den där. 

 

 

Tjoohooo är så taggad på min resaaaa!!

 

Sitter här och klickar runt lite, det stora frågetecknet är ju vilka länder vi ska besöka utöver thailand och lite grann hur man ska ta sig runt till dem. Jag vill heller inte att resan blir planerad till punkt och pricka, målet är ju att det ska vararätt spontant men det är nog bra att ha lite fakta man kan kolla med så vi har något att utgå ifrån! 

 

Femton dagar kvar! 

 

Fast nu är det fjorton!!

 

Imorrn ska vi fixa visum så att vi verkligen är på väg på riktigt. Utöver det ska jag handla mango, torkad that is. ÅH jag var så sugen på det idag!!!!!! Och igår!!! Hade tänkt att köpa idag men blev inringd till bcm och trots att jag gjorde rundan relativt snabbt (för att vara just den rundan) så hann jag inte innan hötorgshallen stängde (vilket är alldeles för tidigt). Skittrött och arg idag för övrigt. Hade inte ätit något så jag var helt sjukt matt när jag stapplade runt på kontoret. Det blev en satans skillnad när jag tryckte i mig massa mat efter jag kom hem. 

 

Måste bara säga, men ska lämna ute lite info för att inte spoila mig själv eller så alltför mycket inför alla er två läsare!! När jag var i slutet på rundan ungefär och ganska trött osv plus arg över all jävla post och alla hjärndöda människor så såg jag plötsligt en kvinna som skulle in i porten jag också skulle in i. Och det var Lena Endre! För en sekund blev jag rätt paff, sedan hann mina trofasta jantetankar ifatt mig, utöver att jag var rätt likgiltig mot allt i min omgivning för att jag var så matt; jaså, en kändis, en sen?? Här kommer jag med hennes räkningar vilket är ett mycket viktigt uppdrag, dessutom har inte jag tid att haka upp mig på något så trivialt utan jag har bråttom till min MANGO. 

 

Ungefär så tänkte jag, innan jag kastade mig av cykeln, rafsade åt mig posten och flög in i porten precis innan dörren hann slå igen. Och så knölade jag mig in på bästa "ta-ingen-skit"-manér där stackars endre knappt fick plats för hissen var verkligen en tvåmannahiss (om du verkligen måste gå in du med). Och medan hissen långsamt stånkade sig uppåt och jag låtsades vara väldigt upptagen med mina brev som redan var sorterade så det var inte så mycket att bläddra igenom, började jag bli en smula fundersam. Kanske jag inkräktade mycket på hennes integritet där jag stod och tog plats? Kanske jag hade kunnat vänta någon minut extra på att ta hissen efter henne? "NÄ FÖRRESTEN," tänkte jag, och mitt posthjärtas stolthet slog ett par svällande extra slag, "posten ska fram å ja ä sen!!!". 

"Är det reklam du delar ut eller..?"

Jag fortsatte mitt relativt töntiga skådespeleriförsök där jag körde näsan djupare i min posthög och svarade lite avmätt att det minsann var blandat med räkningar och reklamblad, utan att bemöda mig att titta åt hennes håll (då hade jag inte kunnat hålla masken). 

 

Sedan när hon skulle upp till sin våning erbjöd hon sig att ta posten till henne. 

"Jag kan ta min post" sa hon och höll fram handen.

Jag vågade knappt titta på henne utan rynkade ihop pannan lite fundersamt medan jag ströbläddrade i posthögen trots att jag höll hennes post överst med ett rätt krampaktigt grepp;

"Jaaaa hmm vad var namnet?" sa jag och tittade med oskyldig uppsyn på henne. 

 

Det var kanske lite pinsamt såhär i efterhand? Eller borde jag ha visat att jag kände igen henne, rätt subtilt genom att bara räcka fram hennes post på en gång? Äh vafan. Det var lite kul ändå. Visar också mina social skillz for real alltså. Fast jag undrar om hon blev förvånad över att jag "inte visste" vem hon var, det såg ut så i alla fall. Hon kanske tror att jag är världens wt-förortsbitch som bara ser filmer som snabba cash och beckfilmer mellan varven till jersey shore och 16 and pregnant. Som inte uppskattat djupa draman såsom tre solar. 

 

Jag hann ju som sagt inte till min mango. Allt var endres fel. 

 

Jag skulle ha en liten kulturell stund, mest för att ipaden och tvn var upptagna så jag inte kunde titta på film som jag tänkt. Jag har ju ett halvhjärtat nyårslöfte om att jag banne mig ska läsa mer det här året och bli mer beläst och belevad. Och jag har ju börjat nu med litteraturklassikern Jag är Zlatan, hehe. Satte mig i sängen med en kopp te pepparkakor och en bok med Frank Sinatras skiva i bakgrunden (åh vad det kändes djupt och bra att skriva det där! Det roliga för mig är att allt är sant!). Så läste jag ett halvt kapitel innan mitt huvud damp ner på kudden och jag somnade. Mamma väckte mig halv ett. 

 

Medan jag sov drömde jag en jobbig dröm. En obehaglig dröm, inte nån läskig mardröm på det sättet utan jag hade  liksom en konstig känsla genom den typ en dröm med en twistad känsla så jag kände mig lite illa till mods. Hm nu byggde jag upp världens grej här känner jag men... Det började om nån grej med massa barn som jag tror jag var lärare till, som var fett jobbiga. Sen skulle jag ta tunnelbanan men jag råkade somna tror jag och vaknade i norrland. Konduktören ropade liksom ut: "ändhållplats, Norrland" och jag hade någon bestämd känsla av att jag befann mig i sundsvall hehe.

 

Jag fick lite halvpanik och frågade konduktören när nästa tillbaka skulle gå vilket var om tio minuter, tur va! Tillbaka i Stockholm hamnade jag på rådmansgatan av nån anledning och kom fram till ett ställe som jag tror skulle föreställa hötorget men som var en hybrid mellan hötorget och plattan med något riksdagshus i mitten. När jag gick över övergångsstället började den byggnaden knaka och krackelera och plötsligt, ganska långsamt våning för våning föll huset ihop. Det var nån person som hoppade runt under och pekade på det innan hönan blev mosad av huset. Hade ingen tid att sörja för samtidigt föll stora betongbitar ner på gatan och mot mig där jag stod typ femtio meter ifrån. Åh vilken panik jag fick!! Skitläskigt faktiskt, jag sprang tillbaka mot rådmansgatan då en rysk modell (jag sa ju att drömmen var helt twistad!!) kom gående över gatan mot infernot och jag försökte vinka bort henne då jag upptäckte att byggnaden precis bredvid också började falla ihop. Så jag högg tag i hennes hand och sprang över gatan (kollade åt båda hållen, ingen bil) och sprang så fort jag kunde bort bort bort.

 

Nu vet jag inte om det var just de där händelserna som var mest obehagliga eller det att jag inte fick tag på camilla när jag ringde henne så jag kunde berätta om vad jag varit med om, eller att jag inte hade fatt i någon dator så jag kunde göra nån bra statusuppdatering på facebook. 

 

Nu ska jag nog fortsätta sovandet. 

 

Öhh...fyfan vad 2013 varit boring hittills. Ska väl ge året en chans men jag menar, hallå. Känns som jag haft dubbel otur de två dagar som varit, jobbet gick skit idag och jag mådde allmänt dåligt vilket jag i och för sig fixade av mig själv rätt bra igår. Ska aldrig mer vräka i mig sådär jävla mycket pasta carbonara igen uuhh. 

 

Läste i metro att i år är det ormens år, vilket är lyckobringande eftersom en orm sägs ge tur (man har mat på bordet och sånt där). Kineserna firar nyåret tionde februari så det är väl bara att vänta tills dess då! Kul att det matchade in år 2013. 

 

Medan jag väntar lägger jag upp sista delen av de här jävla usabilderna. 

 

Golden gate bridgeee

 

När jag väl var i daglivsaffären märkte jag hur bakis jag ändå var, hade svårt att samla tankarna och fokusera, koncentrationen fanns inte och jag var helt yr och kände mig lite all over the place. Så jag vinglade runt bland nötkrämer chips och vrålande barn medan jag vred händerna och funderade på vad jag skulle laga till middag. Eftersom det är Stora Bakisdagen idag (enligt mig i alla fall) tänkte jag laga till någon tjusig middag som tillexempel kasslergryta. Eller chili con carne. Eller pasta carbonara. Eller köpa pizza. 

 

Så jag gick runt och kunde inte bestämma mig och kunde heller inte plocka på mig varor eftersom jag inte visste vad jag skulle äta så jag vred händerna ännu mer frenetiskt och blev alltmer disorienterad. 

 

Tillslut gjorde jag pasta carbonara. Nu har jag ätit för flera helger framöver vill jag lova. Fysatan vad mycket jag ätit. Uhfffff. 

 

Jag såg förresten rapports årskrönika! Skitbra. Jag höll på att börja gråta till ungefär alla inslag som vanligt. Av sorg och empati över Breivikrättegången när de intervjuade anhöriga till dödsoffren, och sen också skolskjutningen i USA, Syrienkaoset och det kraschade herculesplanet. Av glädje och sentimentalitet när prins Daniel förkunnade att prinsessan Estelle fötts, när Loreen vann ESC, alla glädjebilder från OS vid svenska medaljer (och andra länders idrottsglädje förstås). Av förvirring över Gazastriderna och Anders Borgs lyckliga, raska steg med höstbudgeten uti sin hand. Av trötthet över den svenska regniga sommaren. Av vemod och avskedstagande när collage visades över idrottsstjärnor som avslutat sina karriärer och collage över människor som dött under året. Sen höll jag nästan på av någon slags prenostalgitripp att böla till gangnam style men så långt gick jag inte, phu. 

 

 

 

ungefär samma visa med den här också 

2013. Fan jag skriver fortfarande en sista tvåa automatiskt men det lär jag väl vänja mig av vid. Samma som att inte fastna på ettan en gång för mycket. Jag tycker ändå själva talet 2013 är väldigt fint, 2012 är liksom kanske mer estetiskt rätt (eller blir det för mycket med två tvåor?) men trean bryter av väldigt bra. Okej. 

 

Vaknade typ halv elva, hade haft radion på hela natten så jag hade lite konstiga styrda radiodrömmar. Sen låg jag nån timma och skrattade i sängen för det var ett jätteroligt radioprogram som jag trodde var seriöst först, sen fattade jag att det var satir och då blev det kul. Hehe. 

Alltså igår gick väl inte riktigt som planerat, iallafall inte efter tolvslaget. Så jämför man med förra årets firande, att kunna utnyttja kvällen till fullo gick det väl lite bättre förra året. Men sånt händer! Och det blir aldrig kul om man sätter världens press på ett nyårsfirande liksom. Typ som när man går in med inställningen att "min student ska vara THE DAY OF MY FUCKING LIFE". Och den känslan när något inte blir som man tänkt sig. Gud nu låter det som igår var jättedålig kväll, det var det ju inte. Fast det blev som sagt inte riktigt som planerat.

 

Men det var jättefina fyrverkerier över Stockholm!! 

 

Så jag är i alla fall inte så jättebakis idag, lite lagom seg sådär. Skönt. Ska äta ungefär vad jag vill och bara se på massa tv idag. Jätteskönt. Och gå en promenad. Det är typ fint väder och alldeles lugnt och stilla ute. Man tror knappt att det är en vanlig sketen tisdag. 

Mitt kasslergryterecept är borta, tänkte göra en sån idag. Men sen kom jag på att jag kanske skulle slå till på en pizza, hhe kan typ inte bestämma mig. Blir nog att ta mig till daglivs och botanisera. Eller ska jag kanske äta söshi?

Förra året åkte vi ju inte till fjällen, kommer inte ihåg varför men det blev bara inte av. Så senast jag varit i fjällen var 2010/2011! I förrgår åkte familjen upp förutom jag som ska stanna hemma och jobba typ. Eller just nu är det onsdag som är uppbokad. Det känns lite tråkigt naturligtvis att inte vara med, men jag känner att det hade blivit rätt påfrestande att vara med familjen en hel vecka och vara trevlig och sådär, det är nog ändå bäst att ta det lugnt hemma. 

 

Lugnt och lugnt, nyårsafton idag ju! Kanske återkommer med en fet årsresumé om jag har tid. Älskar ju sånt. Hursomhelst, det enda jag saknar med fjällen förutom skidåkningen i sig är ju mysighetsfaktorn och naturen och allt sånt, men jag tror att det är såna grejer jag hade njutit av ett kort tag och sen hade de mer negativa faktorerna tagit överhand.. 

 

Hej bloggen <3

 

Sitter här i mitt rum med tända ljus och en stor kopp grönt chai thé. Det är jätte mysigt. Hoppas ni har de bra också ;) Vad ska ni göra ikväll? :D <3

 

Faktum är att jag har tänt ett ljus i fönstret bara för att det är stört mysigt men jag har inget te än. Ska fixa. Tänkt blogga ett tag nu faktiskt men det blir aldrig av liksom. 

 

Nu har jag i alla fall lite bilder att lägga upp från hela julens firande. Det blev ett par styckna. Firanden alltså. Fast bilder med. Först glöggmingel här, sen till farmor med pappas sida av släkten och sen minijulafton den 27e med mammas sida. Fick fortfarande inte så många julklappar vilket var skönt, precis så jag ville ha det. Julen öht var ett enda jävla pepparkakeätarrace blandat med tomtegröt, glögg, kalkon och en avslutande ungsbakad köttbit (när Sofia Ullis jag och Camilla hade julemys) (eller det var i alla fall min benämning av det, det enda juliga var ju julmusten jag bälgade i mig. Justja, julmust har jag hinkat i mig en jävla massa nu i jul. Sjukt gott.). Men det är ju nyår nu och vid den tiden brukar man klämma lite hårdare på magen, sucka och sen släpa sig ut på en 3km joggingrunda och sen känna "fan vad det där satt fint, nu ska jag äta lite köttbullar med gräddsås. En jävla massa gräddsås!!". Så jag väntar på den känslan mest. 

 

För vad händer den tjugoandra januari tror ni? Kan ni gissa?? Thailand/Asienresan är bokad!!!! Jag går runt i ett topasblått skimmer hela dagarna som avbryts då och då med "den där kommer passa asbra i thailand" eller "när jag sitter på en strand i thailand...". Alltså tanken var ju att vi skulle besöka varje land i asien. Nu kommer vi aldrig kunna göra det pga en lite tight budget, men ett par länder utöver thailand ska vi försöka oss till! Dessa länder är än så länge okända så thailand är just nu det enda landet jag kan referera till. Men fatta. Jag åker snart!!! Ahhh!!!!!!

 

 

Här är julens bilder;

 

Klockan är nu halv fyra och här sitter jag och försöker hitta motiv till nästa teckning. Har nämligen, trots att jag köpte en dyr presentpåse med massa teer och godis och annat elände fått för mig att farmor&farfar ska ha en teckning också. Freddies är egentligen klar, men eftersom jag har svårt att slutföra saker vågar jag inte släppa den än utan ska vänta med den lite så jag kan se den med nya ögon senare.

 

Men hursomhelst, den andra teckningen. Farmor gillar hästar med lång pannlugg och man så jag antar att det är ett kallblod, en draghäst jag borde göra. Jag har typ en bild i huvudet över hur den ska se ut men jag måste ha något att rita av från och det är jävligt svårt att hitta just en sån bild jag föreställt mig. Den ska helst ha frost på mulen och antingen titta bort medan den är fotad snett bakifrån eller så ska den vara fotad snett framifrån och den är lite uppjagad eller så ska jag göra två slädhästar som ser ut att jobba och slita i snöyran.

 

Har lite stoff att gå efter i alla fall. Jag tänker inte lägga mig än. Här lever jag efter devisen att vara vaken dygnets alla timmar! // nattugglan

 

 

Alltså jag har blivit så blödig på sistone!! Det har iochförsig varit så under senaste året, kanske till och med senaste två åren men det har absolut intensifierats under den här hösten. Med blödig menar jag förstås inte bad week utan att jag verkligen gråter åt allt. Gråta kanske man i och för sig inte kan säga, men jag får en stor klump i halsen, det sticker lite i näsan, ögonen fuktas och jag står bara och ler fåraktigt medan jag suckar "åh vad sorgligt" eller "åh vad gulligt". 

 

Valfri film kan jag börja böla framför. Kanske inte alla precis, men är jag trött/på humör så krävs inte mycket för att jag ska snyfta lite tyst för mig själv. Titanic förstås. Måste fylla på näsduksförrådet redan till förtexterna. Idag hade jag och Emelie mysig juldag efter en wild n crazy utekväll under gårdagen (en intensiv entimmasvariant light) så på morgonen såg vi Ensam Hemma 2, när han har äkta amerikansk jul i new york med extra allt. Jag ville se den för att jag ville pusha på julstämningen lite, och inte bara en utan flera gånger suckade jag lyckligt och torkade mig i ögonvrån. Speciellt i slutet förstås. När han återförenas med sin mamma vid Rockefeller square. 

 

Love Actually, valfri film med djur i, barn som är söta, söta små bebisar, söta djur, söta inredningssaker, låtar, musikhjälpen, böcker, konst. Igår stod jag på jobbet och lyssnade på radio medan jag sorterade julkort. Det var musikplats Stockholm och Sanna Nielsen hade julkonsert, så jag stod snällt och lyssnade. Hon avslutade konserten med "utan dina andetag" och innan tackade hon Jocke Berg för "en av världens finaste texter", av nån anledning blev jag sjukt rörd av det uttalandet hehe. 

 

Spelas Fairytale of New York får jag ett dumt flin och tårar i ögonen, finns flera låtar som berör mig på det sättet. 

Vet inte om det beror på att jag är konstant trött eller så? Att jag är så lättrörd? 

 

Jag har tänkt skriva flera dagar nu, men det blir liksom aldrig av. Under dagen när jag jobbar kommer jag på massa kul grejer att skriva om men sen glömmer jag bort det på kvällen/pallar inte. 

 

Jaja. Ingen mer hjulstaskola iallafall! I måndags, min sista lektion, gick åt helvete. Eller, den började jättebra med en F-klass på endast tio elever. Det var lite rörigt då och då men vi lekte ju en jullek så det var jag ändå med på. Sen bjöd jag barnen på pepparkakor, lekte hobbypsykolog till en bråkig kille och myste runt i min egen förträfflighet. Deras lärare hade sagt att jag inte hade flera lektioner dock för alla tvåor skulle göra något annat, typ (: "gå å sjåppa elle nåt, dä ä väl råligare än att vara här", hon var finska). Jag blev lite lätt misstänksam dock, så jag satt i klassrummet och spelade gitarr för glatta livet. 2A kom aldrig till sin lektion, så ganska lättad över att jag kommit undan dagen så pass enkelt plockade jag ihop och gick. Innan jag tänkte åka hem gick jag försäkerhetsskull förbi 2Bs klassrum för att se så jag inte gjorde något dumt genom att gå hem, och tur var väl det för likt förbannad skulle jag ha den där sista lektionen! 

 

Som var ett enda inferno av skrikande springande bråkande vrålande barn. ÅÅÅÅH. "Kan du inte vara lite strängare?" bad några tjejer då och då när ljudnivåns yttersta galaxer sprängdes, och jag stod mest som en nervös dirigent med en upprorisk orkester och kastade ut några "NEE hörni nu dämpar vi oss va!". Det var rätt motvilligt som jag bjöd ungjävlarna på pepparkakor efteråt, och sen höll jag på att bli överkörd av en hord ungar som skulle ha en till (och en till..) pepparkaka. 

 

Efter mina meriter på skolan har jag bara kört bring citymail. Lugnast så. Även om jag förvandlas till en människohatande surfitta som halkar runt i snön på vingliga cyklar har jag mer kontroll i den situationen.

 

Vet inte vad som orsakat det riktigt, men min julstämning har verkligen nått sin lägstanivå under december nu. Jag lyssnar på jullåtar men med en håglöshet som inte fanns i slutet av november/början av december. Jättetråkigt! Jag ser i och för sig fram julfirande hos farmor men inte på samma sätt som det brukar vara (undantaget förra året då jag var grinchen typ). Det kommer bli mycket svåra övervägningar i jul och uppoffringar men man kan ju hoppas att de leder till en annan slags vinning? Annars känns allt detta jävligt meningslöst. Nu måste jag sova, är sjukt jävla sepetrött och ska upp fem typ. 

Sitter och planerar morgondagens lektion. Enligt hjulstapersonalen är det nämligen ingen lektion nästa fredag (ska checka detta med vre för jag tror jag är bokad då) eftersom julavslutningen är på torsdagen... tur att de sa det iallafall då! I vilket fall hade jag tänkt köra jullekar med nån slags så ska det låta-juledition. Får se hur det mottages imorrn! Har på julmusik och doftljus medan, känner mig som världens pysselbrud.

 

För övrigt är det jättetråkigt att musikhjälpen är slut nu :( Däremot tycker jag att programledarnas (läs: Kodjos och Ginas) engagemang sjönk som en sten de sista dagarna så man kände sig inte lika befriat lycklig att lyssna nu i sluttampen. Men jag följde förloppet givetvis, man vill ju inte vara efter. Jason var så himla gölläg när han knappt kunde få fram ett ord för tårarna i intervjun när de kommit ut ur buren. Där har vi en äkta christmasspirithjälte!! 

 

 

Väntar på att en flashbackare ska vara med i musikhjälpen!! Ska upp om fem timmar för att jobba sen, wish me luck xoxo 

 

Langar upp lite såna här medan jag väntar