Jag har faktiskt inte snackat så mycket om resorna of my life, men jag åker ju redan om två veckor!! Den 21 februari åker jag till...
...España/Spain/Spanien!! Dock kommer det inte se ut som på bilden, jag ska ju jobba i ett stall med Emelie som ligger beläget utanför A Coruña eller nåt sånt, precis i nordvästra hörnet av landet. Haha så vädret är, någon plusgrad mer, ungefär som här :) Skönt då! Nej, men det ska bli jättekul, det kommer vara en veterinärstation som har massa föl, unghästar och annat och vi kommer förhoppningsvis få rida varje dag och vara med och utbilda (hm) unghästarna etc :)
Den 31a mars kommer jag skrapa smutsen ur naglarna och vila mina söndermockade armar för att åka till Thailand! Mellanlandar i Mallorca, Zürich och Düsseldorf så jag kommer inte fram förrän den 2 april, hehe. Men det viktigaste är att jag kommer fram (+bagaget tack). Sedan kommer jag ha fram till 15 maj på mig innan jag åker hem :) Jag är i Thailand med Ullis och Camilla och vi kommer förhoppningsvis åka vidare till andra länder också typ Malaysia och Bali eller Kambodia eller vad vi hittar på! Får se helt enkelt! Visumet hämtades ut idag så det är fixat iaf!
Så jag har bara två veckor på mig att fixa allt inför resan, gud känns helt overkligt att jag faktiskt ÅKER då, och inte kommer hem förrän mitten på maj! Om ens det! HEhe ne pengarna är nog slut då. Lånar dessutom av päronen så jag måste ju kunna betala tillbaka....
Och på tors är det teorifucket så jag MÅSTE verkligen klara provet för att få körkortet nån gång! nu när jag ändå klarade (!!!!) uppkörningen!!
Nä nu ska jag läsa lite teori innan jag somnar och förbränner fett. Har sprungit 8.7 km idag plus powerwalk i en timma med Camilla. Man måste ju bli snygg nångång.
"nää det här är nog inget riktigt hål... vi behöver nog inte ens bedövning"
Åh så skönt! Även fast jag försov mig (vaknade tio i tio), kom tio minuter försent och höll på att börja böla av nervositet i tandläkarstolen så ordnade sig allt! "Hålet" (eller snarare tandens yta) fixades på en kvart. Det enda var att sköterskan bredvid typ var under upplärning så tandläkarn höll hela tiden på typ "nej inte så!". Men jag är glad att jag slapp undan bedövning. Det var det viktigaste.
Nu måste jag vänta 30 min på att få äta frukost för jag fick såndär äcklig bananflårgrej på tänderna.
Idag har jag varit i stallet och fotat! Sedan var jag hos hästen Frasse. Han har fått en riktig sadel nu!
Och när jag kom hem sprang jag 4.3 km. Det var inte så långt, men jag höll hela tiden på och diskutera i mitt huvud huruvida jag skulle springa kortare eller inte, så det var ändå rätt bra! Powerwalk imorrn med Camilla och sen kanske springa typ lika långt på kvällen? Eller hur var det nu, måste musklerna typ vila? Det gör dom väl på natten? Äh bövlen, mina muskler har vilat tillräckligt. Haha.
Det värsta är att jag är så kluven, kan jag ta en till knäckebrödsskiva eller inte? Hur mycket knäckebröd kan man äta innan det blir skadligt? Det är typ det nyttigaste jag kommer på som jag kan tänka mig att leva på, men ingen pratar ju om möjligheten att äta knäckebröd, så då känns det som att det är något med det jag inte vet om. Tex att det är 700 kalorier i en knäckebit eller så.
Fast å andra sidan. Jag kommer sitta uppe ett tag och fixa med bilder. Och jag har ändå varit bra och nystartat på en SÖNDAG (=helg!!) så jag kan trappa upp imorrn tänkte jag! Sounds like a plan! Känner på mig att jag kommer köra nystarter varannan dag. Jag håller er uppdaterade.
Imorrn är även dagen då jag ska borra i min tand. Gaah har inte förberett mig mentalt!! Fuck! Får man skolka? Kan jag snacka mig ur det?
Kom förresten på att teorin (körkort!!) är på tors, pluggarå!!!
Solhatt, ME WANT. Soo chic n' classy. Avslappnad bohem a la playa
förlåt att jag tjatar men jag kan fortfarande inte riktigt fatta att jag klarade uppkörningen igår. På FÖRSTA försöket. Det är helt sjukt!! Jag var så beredd på att bli kuggad och så går det så bra!! Herregud. Nu jävlar ska jag klara teoriäcklet på tors. Förfan!
Jag tycker det var tråkigt att höra att hon dött. Å andra sidan förstod jag att det inte var långt kvar, när jag såg nåt reportage angående henne och hennes lungsjukdom KOL för några år sedan.. Hon levde nog ett rätt hårt och intensivt liv, men hon hann såklart göra och uppleva många saker.
Men tycker inte ni hon har ett rätt vackert, ganska säreget men ändå trollbindande utseende? Jag såg en bild på henne som jag inte hittar nu, men den var jättehäftig och bara strålade ut energi! Den skulle jag vilja rita av, om jag kunde rita.
JAG KLARADE UPPKÖRNINGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Mitt liv är ett eufori av svallande lycka. Jag kunde verkligen inte fatta att hon sa att jag var godkänd!! HELT SJUKT!!
Jag är alltså godkänd på uppkörningen. Del svår är avklarad!! Teorin är nästa torsdag, så nu JÄVLAR sätter jag den! Ska plugga hela veckan fram till då! Och sen, är allt över. Och fyfan vad skönt det kommer kännas.
Men idag ska jag bara njuta av att jag klarade det. Trots allt.
Och TACK TACK TACK alla söta rara människor som stöttar mig hela tiden när jag är så jobbig och deppig och får mig att se positivt. Ni är stjärnorna på min himmel <3
och jag kommer missa finalen och allt! Haha, väldigt synd. På senare tid har jag inte tagit det på lika dödligt allvar som för typ tre, fyra år sedan. Men det är ju kul att titta på med kompisar om man vill. Jag tycker bara låtarna och shownumrena blivit så enformiga! Det har inte varit en enda bra låt på sistone med, om man inte räknar med Salem Al Fakirs Keep on Walking (som vi sjöng i en jättefint arrad version på körkonserten...) förra året.
Äh whatever.
Sitter och väntar på Camilla som försovit sig. Vi ska fixa pass och visum, men jag ska till Mörby och bibblan först och skriva ut mina biljetter där eftersom vår skrivare tydligen printar blanka papper.
Dagens outfit: Nudieskjorta/blus (inte märket, så rik är jag inte!! bara färgen) Jeans som typ förtjockar mina ben :( strumpor, vita
Haha ville först inte visa den här bilden men sen såg jag att jag såg ut såhär på exakt alla bilder. Detta är alltså hos Carro när vi såg ESC TVÅTUSENÅTTA. Inte förra året alltså, min frisyr ser åt helvete ut!!! Sen ser ni ju plåstret från cykelolyckan om ni kollar ordentligt. Eller kolla inte ordentligt förresten
Åååh vilken otroligt värdelös dag det varit för mig idag! Ska räkna upp allt:
- Skrev massa felprov på körskolan - fult körkortsfoto - FAILADE TEORIN medan töntkillen bredvid klarade sig! - Motvind hela vägen hem - Åt mumsmums som tröst - fick ångest efter ovanstående punkt - ont i magen - klump i halsen - missade tåget påväg hem från pållen, satt mitt i mörka skogen på kvällen vid tågstationen och väntade 30 min på nästa tåg. På ett frostigt räcke.
Usch vad jag känner att jag tar teorin på för stort allvar. Hur big deal är det egentligen att jag inte fixade teorin på första? Visst kommer jag aldrig kunna säga att jag klarade körkortet felfritt men jag kommer väl klara det nångång.
Jag vill så gärna bara ha mitt körkort. Ha lyckats fixa det själv. Innan Spanien helst, men nu ser det inte så ljust ut. Ni anar inte hur avundsjuk jag är på alla bilförare där ute. Fuck you. Nä skoja bara.
Okej hörni. Jag har nu lugnat mig såpass att jag kan skriva ett normalt inlägg utan att önska död åt världen men det krävdes en del ältande, tröst på olika forum och mumsmums. Förlåt, knäckebröd.
Ni förstår säkert att det gäller teorin. Jag kan ta det från början:
La mig rätt sent igår ändå, men jag kände mig någorlunda säker eftersom jag läst igenom boken en massa gånger plus gjort test på körskolan huuuur många gånger som helst! Så imorse gjorde jag repetitionstesten för att försöka klara det så jag kunde gå vidare och göra slutprovet. Problemet var att jag alltid fick minst ett poäng under godkänt, så jag kom aldrig vidare! Tillslut var jag tvungen att åka in till stan och infinna mig på det sabla trafikkontoret.
Kom dit i tid, allt lugnt, fixade mitt foto, såg förjävlig ut, ok, fick ta om fotot (för att håret hängde som en emolugg över ena ögat=tydligen inte godkänt). Sen sistaminutenpluggade jag, innan det var dags att gå in. Jag hade sneglat på de som kom ut ur salarna, hur de såg ut. De flesta såg neutrala ut så det var svårt att avgöra om dom var godkända eller inte. Precis när jag skulle in i salen ropar en receptionist en tjejs namn, och hon pratade så högt att ALLA hörde. Gud vad pinsamt. Ännu värre var att tjejen på något sätt inte fattat att man måste göra BÅDE riskettan o halkbana innan man får göra teorin. Det skrattade jag gott åt för mig själv, i ungefär två sekunder innan jag påminde mig om att 50 minuter senare kanske jag inte var lika jävla glad i hågen. Så jag gick in.
Datorerna var numrerade, och genast funderade jag på vilket som var mitt lyckonummer. Sen kom jag på att om jag valde nummer kanske jag valde ett otursnummer och hakade upp mig på det under hela provet. Som tur var behövde jag inte bekymra mig om det, vi fick tilldelat datornummer. Jag fick nummer 18. 18 var förut mitt turnummer men INTE nu mer.
Så var det bara att börja! Var jättenervös i början, sen efter de fyra första frågorna fylldes jag av en känsla av att jag kanske klarar detta! Denna känsla försvann ungefär efter fråga 10. Det var frågor om släpvikt (I'm like, who cares, i mean, hello??!) och typ situationsfrågor som är rena tolkningsfrågorna!! En fråga hakade jag upp mig på. Superlätt egentligen men vafan:
Du har parkerat. I vilken ordning utför du momenten när du tar dig därifrån (typ)
och sen var alternativen kontrollera trafik, ge signal och köra iväg i olika ordningar. Först valde jag kontrollera, signal och köra iväg, men det var något som störde mig med den. I slutet gick jag igenom alla svar och ändrade (ungefär en minut kvar) det svaret till ett annat (tecken, kontroll, köra).
Det var lite stressande också med människor som reste sig från sina datorer i slutet, och som (jag tjuvkikade förstås) hade godkänt, varenda en jag lyckades tjuvkika på!! Känslan av att jag inte skulle klara det bara växte. Men så länge jag fick över 45 poäng och inte typ 51 poäng (G=52) var det väl ok! Eller alltså om jag inte skulle klara det skulle jag i alla fall inte ligga på gränsen, det är åt helvete.
Så tittar jag igenom svaren en sista gång. Kisar med ögonen (ville inte titta, kändes mer högtidligt att blunda och sen mötas av gröna bokstäver) och trycker på AVSLUTA PROV!! Men först kom det upp en ruta som undrade om jag var stensäker? "Förfan" muttrade jag och trycker ok. Hinner inte blunda. De röda äckliga bokstäverna möter mig innan jag gör något annat. Först stirrar jag bara på skärmen. Sedan mot poängen. Siffrorna 5 och 1 valsar framför ögonen och hjälplösheten får mig att sjunka ihop. Vill inte visa de röda bokstäverna för killen i raden bakom, så jag trycker snabbt på "felaktiga svar". Genast kommer den parkerade bilen upp, med frågan i vilken ordning momenten ska utföras.
Men vafan. Ingen idé att deppa ihop. Jag kan göra om provet eller hur? Jag behöver bara fortsätta plugga ett par veckor innan jag är klar? Betala ba 220 spänn. Det värsta är att: 1) det känns iNTE bra inför fre 2) Mitt självförtroende är på -3332 just nu 3) jag kommer inte ha körkortet om jag mot alla odds fixar det på fre (men jag måste ändå göra det för att slippa göra om hela processen vilket leder mig till punkt fyra..) 4) ... vilket betyder att pressen att jag MÅSTE klara uppkörningen har plötsligt ökat rätt markant. Vilken jävla loser failar på båda proven? Finns nån sån ens?
Nu ska jag fortsätta tänka upplyftande tankar resten av dagen.
har teoriprov nämligen om två dagar. I övermorgon för att vara exakt. Är så nervös, blev ännu mer nervös idag. Emelie gjorde nämligen sitt prov idag och hon klarade det förstås! med två poäng över godkändgränsen!! SÅ bra! Varför gör detta mig nervös då? Jo, Emelie råkar vara väldigt bra på teoretiska grejer (praktiska också förstås) och om HON fick bara två poäng över godkänt (inte för att det var dåligt, spelar ju ingen roll hur många poäng över bara man är godkänd!!) så fatta hur lite poäng jag kommer få!! -2! Har suttit på körskolan före och efter jag shoppade i stan och har bara en del kvar att bli godkänd på innan jag gör repetition och slutprov (på deras grej, sen är ju RIKTIGA teorin en annan sak).
Så, men, äh. Och fatta sen, när jag fått IG på mitt teoriprov. när jag ska köra upp! Kommer köra rakt in i första lyktstolpe! Ibland känns det som att jag är redo att köra upp, men det är alla andra som gör mig nervösa över det. Alla som säger "men kör senare då" eller "är du SÄKER på att du är redo??". Säker är jag aldrig! Kommer aldrig bli! men hur länge ska jag traggla på körskolan då, fett dyrt plus tidskrävande!
Vill ju bara ha lite medlidande. Och att nån klappar mig på axeln och säger att jag klarar det. För jag tror inte så mycket på mig själv. Tack.
Knäckebröd med lördagskorv! och jag är jättedålig på siffror så jag räknar inte kalorier, men äter man lite och sånt som man inte brukar äta av så borde väl det funka? Nu ska jag äta min middag bestående av vitkål och knäckebröd. Hehehhee..
Haha de senaste inläggen har jag bloggat typ vid ett! Så nu bryter jag trenden med att blogga på förmiddagen. HERREJÖSSES i ÖVERMORGON är det teorin!!!! Har gjort lite på programmet jag fick av Carro, det är aslätt blir typ godkänd hela tiden. Ska sen till körskolan och göra där. Sen ska jag och Camilla shoppa lite kanske, ska isåfall bara köpa en klänning som såg jättesnygg ut på provdockan..
Måste se hur den ser ut på mig först! Kanske tar med mig provdockan+klänning annars till Thailand!
Har fortfarande ont i magen förresten :/ Inte lika mycket men..kanske går över om man äter?
i min mage. Jag tror det beror på stress. Av någon anledning är jag jättestressad. Kan bero på att jag har mindre än 3 dagar kvar till teorin och kort tid (palla säga hur mycket!! spyr bara jag tänker påt!!) till uppis! Fuck fuck!
Plus att jag ska göra klart en massa skivor med bilder till fre, för att casha in lite. Det är till diverse stallbarn så jag kommer nog få kanske 500 iaf på det! Ibland måste man vara lite streetsmart.
Jag skjuter på min "förändramittliv"-grej till nästa vecka. Knäckebröt är ändå slut. Och vem kan motstå glass på en lördag?? Herrejösses.
Nu börjar det ändå dra ihop sig! Fyra dagar (tre egentligen) till teorin och sex (fem egentligen) till uppkörningen. Detta börjar kännas som ett matteprov, man vet att man måste plugga men man bara ORKAR inte.
Åh, mina naglar är ett helvete, det är typ gropar i dom och dom är ojämna, smutsiga och har flagor av nagellack på sig. Och jag borde göra så många grejer som jag bara skjuter upp. GIV MIG STYRKA.
Gud det är verkligen inte bra för mig att jag är uppe såhär sent. Jag har helt vänt på dygnet. Imorrn är det mammas födelsedag, och eftersom pappa fastnade i Finland eftersom han missade sitt plan (kan bara hända i min familj..) så är det min uppgift att få upp resten av familjen, förbereda frulle på sängen etc. Hade tyvärr inga presenter eftersom jag helt glömt bort födelsedagen, men jag tvingade Marcus iväg att köpa en 40+damtidning.
Nej gud nu blev jag jättetrött! Imorrn ska jag shoppa! Gjorde det lite idag med men shopping går inte att få för mycket av! Speciellt som jag har lite cash på kontot! De kommer försvinna fortare än kvickt.
Det gick liiite bättre på lektionen idag. Jag hade en tant, och hon var lite mer skämtsam så med henne vågade jag fråga om uppkörningen. Med min vanliga lärare har vi inte pratat alls om dagen D. vet han ens om att den kommer? att den är påväg? Fast det gick ju inte så bra idag ändå. Så jag och pappa ska köra varje dag framöver.
Jag har tänkt så mycket på fredagen den fjärde. OM jag skulle klara det. Skulle jag hålla mig från att pussa på inspektörn? Kanske. Skulle jag hålla mig från att storböla? Knappast. Vet inte om jag skulle svimma men kanske spy. Haha det gör jag nog ändå så fort jag stannat bilen. Annars då. Om det som händer inte får hända? Jag kan se mig själv, sittandes i ett fönster, tänkandes mörka gråa tankar som att hela världen rämnat (och på sätt och vis har den det då).
Hela min helg och veckorna framöver kommer vara förstörda och jag kommer skriva anonyma hotbrev till personalen på vägverket. Sen kommer jag sitta som Gollum under deras fönster vid kontoret, ihopkurad och mumlandes för mig själv. Folk kommer först bli skärrade, kanske försöka prata med mig. Men tillslut, när de insett att jag vägrar svara på tilltal kommer de tröttna på att försöka kontakta mig. De kommer fortsätta deras liv som vanligt, hålla nervösa ungdomar i ett vågspel mellan glädje och förtvivlan medan de bestämmer om deras framtida körkort eller inte. Kanske de singlar slant bakom ryggen. Nej, krona, attsingen då han som körde så bra!
Men ett liten tyngd på deras medvetande, en liten gnagande smula kommer finnas i bakhuvudet som en irriterande känsla av att något inte stämmer. Kanske någon tänker efter ordentligt när allt började. Jamen, det var väl när hon den där tjejen blev kuggad? Jösses, hon kan inte må så bra nu! Stackarn, se vad vi gjort med henne. Klart hon ska ha sitt körkort.
Och i en glad parad kommer personalen på vägverket tåga till mig, med körkortet på en sammetskudde i handen på inspektörn som kuggade mig (går längst fram) vars ansikte nu är strimmigt av tårar och han/hon kan bara stamma fram nonsensord som inte har nån som helst betydelse, och det vet han/hon. Och han/hon vet att jag vet. Och sedan kommer jag få motta körkortet, och en ny egen bil förstås. Sakta men säkert kommer Gollum försvinna ur mig, jag kommer resa mig upp på ostadiga ben efter månader under fönstret, hest hitta min normala röst efter att innan bara ha viskat för mig själv, och därefter skyggt backa undan, gå fort, springa och aldrig mer sätta min fot på vägverket igen.
Med körkortet i min hand kommer jag vandra genom livet, och resterna av mitt forna mörka jag har försvunnit men spåren suddas aldrig riktigt ut. Men jag har fått körkortet. Och jag är lycklig.
Min körlektion idag gick verkligen åt helvete. Jag prickade in minst alla fel man kan göra när man kör, utom att krocka/köra på någon. Att följa anvisningar är ett helvete. jag är usel på att köra. Om en vecka är det teorin. Om en vecka och tre dagar är det provet of my life.
Exempelvis så svängde jag höger när jag skulle svängt vänster, så istället för att köra mot Sthlm C körde jag mot Rinkeby och fastnade i världens morgontrafikskö. "Nu" sa min lärare ungefär tjugo minuter senare när jag var på samma ställe (fast på rätt spår) "kommer du aldrig glömma det här!" "Nä" sa jag, "jag ska aldrig mer svänga höger, då hamnar man bara i Rinkeby."
Annars har jag vaccat mig för Thailand, (the trip!) och försökt skaffa visum och fixat pass med Camilla och Ullis. Imorrn ska jag koncentrera mig på hästjobbet of my life eftersom jag och mamma ska köpa stövlers till mig.
Juste, min smalgrej:
Sprang inte igår eller idag. Har ätit massa annat UTOM grönsaker och frukt. Minus äpplet igår och torkad mango. Men som alla vet är onsdagar dagen där man kan börja om på nytt (igen) om nystarten inte gick så bra på en måndag. På onsdagar får alla en andra chans.
Tänkte precis skriva ett väldigt deprimerat inlägg om saknaden efter min plånbok (sicken materialist jag är!) eftersom jag inte mått så bra idag. Men så när jag kom hemstressandes och grävde i postlådan hittade jag följande vykort:
Hej! Vi har fått hittegods som troligen tillhör Dig. Vi tar hand om detta i en månad. När Du kommer in, var god ta med Dig detta kort och id-handlingar (körkort, pass eller dylikt)-vi behöver veta att Du är den rätta ägaren. Vänliga hälsningar/medarbetarna på Hittegods.
