bloggenjosse

Japp, sad but true. Jag vräker i mig pepparkakor som om det inte fanns en morgondag. Nu kanske ni tänker att det är jävligt onödigt att gå hungrig hela dagen och leva på typ äpplen för att sen förstöra allt med att proppa i sig pepparkakor och ja, det är det. But that's how I roll! Tyvärr.



Fucking fuckers (c) google

Freddie Mercury
5 september 1946 - 24 november 1991

Usch vad jag pendlar upp och ner. I typ allt. Imorse vaknade jag och mådde rätt okej, men nu har jag verkligen grävt ner mig. Har ägnat kvällen åt att lyssna igenom Janis Joplin och se intervjuer med henne som jag redan sett hundrafemtio gånger. Vet att det redan är fastslaget men ÅH en så enastående artist/sångare/whatever hon är!! Och jag vet att detta är ett rätt töntigt önsketänkande à la en drömmande femtonåring men jag skulle verkligen göra allt för att leva under sextiotalet. I den romantiserade bilden av sextiotalet vill säga. För även om allt inte var frid och fröjd förstås då, samhället var rätt ojämnt fördelat och mycket var sämre än idag så hände det många jävligt bra saker och många intressanta saker hände.

Såg någon rätt dålig dokumentär om Janis' liv också. Det är lite halvkul när nån bbc-kanal skrapar ihop ett gäng entusiastiska "vi-var-bästa-vänner-med-Janis" som får berätta om allt skoj man upplevt med henne (vilket troligtvis hittades på så fort lönen för programmedverkan presenterats). Oftast framställs huvudpersonen i ett mer skandalfyllt perspektiv, allt för så bra TV som möjligt. I vilket fall berättade man i programmet hur Janis blev retad i skolan för hennes annorlunda utseende/vikt och pojkarna röstade tydligen till och med fram henne som skolans fulaste kille(!). Därför lämnade hon Texas rätt snart, drog till Californien och San Fransisco och resten är historia.

När jag läste om hennes skolperiod kunde jag inte låta bli att dra paralleller till dagens skola. För det känns som att skolan förr hade ett råare klimat bland eleverna, där de kunde bete sig riktigt jävligt mot varandra. Jag tror bland annat det hade att göra med själva samhällets syn på olika människors värde vilket barnen förstås anammade. Att man såg ner på vissa människor bara för deras sätt att vara annorlunda. I dagens skola vilket jag kanske inte har sån jättebra insyn i tycker jag ändå det finns mer acceptans och tolerans. Som lärarvikarie åker jag ju runt i massa skolor och då spelar det ingen roll om det är dagis eller högstadie, för så fort barnen lär sig hålla en penna får de massproducera lappar som sätts upp lite överallt i skolan med budskap som "alla får vara med" och "man ska vara snäll mot alla" osv. Vilket vissa ändå inte får in i sitt huvud, men barnen lär sig ändå att leva med och behandla människor på ett annat sätt.

Självklart finns mobbing och översittarbeteenden kvar i skolan, likväl som man kan se ner på någon för att den ser annorlunda ut eller beter sig på ett annat sätt. Däremot märks det inte på samma sätt. Om man på sjuttiotalet körde ner någons huvud i toalettstolen har man sin fasad kvar och bemöter andra snällt och inställsamt. Som dock förändras så fort personen gått därifrån och man börjar snacka skit om denne med sin kompis. Falskheten, som genomsyrar hela vårt samhälle idag har blivit ett nytt sätt att dämpa sin osäkerhet och egoboosta en själv. Falskheten finns överallt. Inte bara i maten (mamma scans "köttbullar), kläder (fuskpäls!), TV och musik, internet (Facebook är kanske falskhetens högborg) men även bland människor. Det kommer nog alltid finnas dåliga beteenden, fördomar och en ovilja att behandla alla jämlikt men jag tror inte det blir bättre av att försöka dölja det med spelade känslor. Men folk börjar ju tröttna lite på den utbredda falskheten i samhället vilket pengakåta företag är snabba att märka och direkt börjar med "äkta vara", "ekologiskt", "hemlagat", "närproducerat", "hemmagjord" osv. Vilket i sig också är en låtsad verklighet. Eller?

Vi går tillbaka till Janis. Självklart är hon den jag ritar av just nu. Och jag blir väldigt inspirerad av henne, jag vill verkligen försöka leva efter hennes devis ("be true to yourself") vilket är svårt för mig. Jag längtar efter att få vara en fri själ och leva för mig, drivas av det jag brinner för (vad det nu är) och ta dagen som den kommer. Å andra sidan är jag andra dagar helt uppslukad av någon annan person som är och gör något helt annat. Så jävla svårt att vara så velig som jag är. Oftast känner jag dock lite av Janis i mig, alltså leva som en fri själ. Och det är då jag mår som sämst när jag sitter här nergrävd bakom min datorskärm och läser om andra personer som  kastar sig ut i världen. Janis lämnade Texas som 19åring. Idag är det inte lika lätt att bryta upp på samma sätt av många olika skäl. För mig är det främst pengaskäl. Och det är då när jag ser mitt liv flyga iväg, bortkastat och eländigt, som man har svårt att ta sig uppåt.

(Var hos doktorn idag btw. Han sa att mycket jag upplever just nu beror på olyckan och hjärnan som fått sig en smäll. Den smällen skedde exempelvis precis i talcentrum och det är därför jag får svårt att hitta ord. Så jag hoppas att alla dessa biverkningar typ depression, håglöshet, orkeslöshet och trötthet, försvinner alltmer ju mer min hjärna läker.)

Arghh har fett ont i halsen! Vet inte vad det kommit ifrån, fick det från igår typ.. Om det inte var från kvällskvisten så kanske från dagen då jag var syslöjdslärare? Hehe ni kan ju tänka mig gå runt i en sysal bland osnutna tioåringar. "Va vadå virka, jag har ingen aning om hur man gör, hitta på själv!" och "Okej alla som inte jobbar blir uppskrivna på min elakabarn-lista och ni blir direktrapporterade till er lärare!".

Idag tänkte jag i alla fall lägga upp lite teckningar från sistone här! Det var ju längesen. Jag har tänkt mig att rita en ny bild också men som med mycket annat har jag inte pallat ta tag i det. Trist egentligen. Fast jag har inte heller riktigt bestämt mig vad det ska vara isåfall. Antingen döda stjärnpållen Hickstead eller döda stjärnan Amy Winehouse (igen jag vet) eller om jag kanske ritar av nån annan pålle från nån bild från Ridsport. Hm.





Hade sär-ISO på kameran osv så det ser ut som jag lever i ett gulsotsinferno.

Förresten, var hos Frasse igår! Han markerar inte längre på vä fram, mycket skönt! Sen hade jag lite bråttom efter vi ridit och pga stressen ryktade jag ganska snabbt med hårda tag. Och helt plötsligt är mitt ringfinger ivägen för ryktskrapan, så den sliter upp en spricka mitt i nageln :( Gjorde satans ont. Dovas gav mig plåster, hehe. Så det fingret är det enda som inte fått njuta av mitt icy purple Isadora nagellack. Fyfan vad snyggt det är!! Fast det är bara jag som får ha det.

Haha vet att det blivit lite gungbilder nu men FAN vad jag saknar Thailand!! Så jävla jävla mycket!! Pjår shåres!!

Juste ska sova också.

Z förra veckan

Imorrn behöver jag faktiskt inte jobba. Alltså, jag kommer inte må dåligt över det. Kanske ok om jag inte jobbar lika länge som idag, men annars vore det fett skönt att vara ledig (har ju varit så uppe i varv nu under hösten..). Ska faktiskt till Frasse imorrn, och vill man rida ut måste man börja typ fyra eftersom det är svart vid fem. Och fett boring att rida runt i ett kolsäcksmörker. Isåfall blir det ridbanan men man ska ju passa på att komma ut så mycket som möjligt... Å andra sidan är skolan jag var på idag på gångavstånd (max 40 min iaf) till stallet så det skulle kunna funka. Är på samma sida Edsviken iaf!

Har en blåsa eller infektion/irritation/tumör i min läpp. Alltså högst upp där läppdelen börjar/slutar. Så jävla jobbig. Dö!!