bloggenjosse

Så var det dags för 2011 års(jösses!! Var det inte 2010 nyss?) årskrönika! Jag är världens sucker på återblickar, nostalgitrippar (lite tidigt med nostalgi kanske) och summeringar så detta är något jag ser fram emot typ hela året! Tänkte köra en blandning mellan stora händelser i mitt liv, Sverige och världen och eftersom 2011 var ett otroligt händelserikt år på många plan blir detta en mycket spännande årskrönika! Eftersom jag är gillar ordningsamhet (även om jag själv är rätt virrig) så gör jag en hederlig kronologisk ordning. Först på året kommer alltså...

Januari
Ett nytt år började, det första fria året för mig sedan skolgången avslutats år 2010! Jag minns att när jag fick min 5-årsdagbok satt där 2006 och undrade hur allt skulle vara år 2011 när jag avslutat dagboken. Och även i januari detta år kändes framtiden fortfarande oviss och osäker. Årets första dagar bestämde jag, Ullis och Camilla oss för att åka tillsammans till Thailand under våren och innan dess hade jag planerat att jobba utomlands med Emelie på en hästgård, så i och med detta var i alla fall våren planerad.

Jag hörde för första gången Veronica Maggios "Jag Kommer" och återupptäckte låten "Pure Shores" med All Saints via Thailand-tagg-filmen The Beach. Dessa låtar kan man säga blev soundtracket för våren och sommaren.

Under denna kalla månad gick jag även upp okristliga tider, mest för att köra på trafikskolan som blev mitt andra hem under den här perioden. Fan vad jag körde! Jag övningskörde så ofta jag fick chansen hemma och tog lektion efter lektion på trafiskskolan, allt för att fixa körkortet innan vi skulle iväg i slutet av februari...
...eftersom jag och Emelie efter lite visioner och drömmande om Australien och Nya Zeeland fått jobb på en spansk-galicisk hästgård, den 21 februari för att vara exakt!

Jag hade inget jobb just då utan de sista klämtande cashen jag håvade (...) in fick jag via bilder jag fotat på stallbarn/stallsnubbar. Vilket betydde att jag ägnade dagarna åt att oroa mig över körkort/vara hos Frasse/sjunga singstar på PS3an Freddie fick i julklapp/fixa med bilder/DRKs hemsida och drömma om bättre tider på mina kommande resor.

Februari
Månaden inleddes starkt med teoriprov som jag tyvärr inte klarade... med sänkt mod körde jag upp samma vecka i snöstorm. I nervösa tjugofem minuter körde jag noggrannare än jag någon gång gjort tidigare och typ en timma senare åkte jag trött men lycklig hem med en godkänd uppkörning i bagaget. Veckan därpå fixade jag körkortet till slut med ett godkänt teoriprov och lyckan var total. Sedan dess har jag bidragit till både miljöförstöring och osäkra vägar!

I början av februari gick jag ur u:sek efter tre års (slavarbete)tjänstgöring. Fast jag släppte inte stallet helt förrän nu i december då jag hjälpte till på julrevyn. Insikten att jag snart skulle iväg gjorde att jag började springa typ varje dag och livnärde mig på knäckebröd medan jag vaccinerade mig, fixade med visum, såg alla säsonger av south park och allt sånt viktigt.

För den 21 februari var jag i Spanien med Emelie! Vi kom mitt i lerperioden, jag undrade lite vad jag gett mig in på när vi checkade in i vårt hus. Sjöblött överallt, iskallt och fuktigt. En annan del av Spanien så att säga!

Februari var även månaden då jag upptäckte mitt livs musikkärlek; Daniel Adams-Ray. Gubben i Lådan måste nog vara månadens för att inte säga en av årets mesta låtar fullproppad med känslor och minnen! I samma veva lyssnade jag in mig på Snook och började där min jakt på gangstabadguyz, helst längre versioner av DAR.

I början av februari dog Lena Nyman, har fortfarande inte hittat bilden jag ville rita av på henne men jag har ännu inte givit upp hoppet!

<3

Mars
Månaden då jag lärde mig att säga en hel mening på spanska och månaden då min kärlek till sittpauser, tortilla och paella växte sig stark. Dagarna såg ju rätt likadana ut, det gick snabbt att komma in i jobbandet och mina tre viktigaste accessoarer blev en grep, ett element och min mobil med musik i.

Eric Saade vann melodifestivalen som jag för första gången efter jag lärt mig prata inte haft stenkoll på. En morgon vaknade vi med nyheterna att Japan först råkat ut för jordbävning och tsunami och sedan en kärnkraftsexplosion.

Mars flöt på, var med om ett föls första dagar på jorden, en stor spansk hopptävling, hoppträningar, ridning och mockning i spöregn och maratonspelningar av Shakira, "Love the way you lie" och "Born this way" på spansk radio. I slutet började jag förbereda mig för nästa resa till en annan världsdel och den trettioförsta mars åkte jag via Santiago de Compostela till Palma på Mallorca till en öde Zürich-flygplats i Schweiz.

Gosis var sötast på den här bilden!


TV-reportern Jan Svanlund dog i slutet av mars och en epok av roliga ridsportstvsändningar gick med honom i graven. Även glamourdrottningen och skådespelerskan Elizabeth Taylor försvann denna månad.

April
Efter en lång flygresa var jag äntligen framme i THAILAND. Åh så exotiskt det var! Första delen av resan tillbringades ju på turistmeckat patong beach, men vi nästlade oss vidare till Trang där nyåret firades och min xperiamobil dog. Där inhandlades min lilarosa mobil som jag fortfarande har kvar och tänker ha kvar tills jag tappar bort den för gott/den dör eller så. Det var en ständig balans på konkursens brant och vi badade varje dag, gick ut nästan varje kväll och levde verkligen ett skönt liv. Åh vad jag saknar thailand.


Lånar en bild från Ullis, vårt vattenkrig i Trang!


Påskafton firades genom att ta sig från Koh Tao till Koh Samui och den 29 april fick jag, Prins Willie Wankah min fru Katie Camomoile Middleton i skenet från de bleka lanternorna på Koh Lantas himmel!

Aprils största craving blev självklart Oreos dubblestuffed som jag stuffade i kopiösa mängder. MMM. Camilla stod för månadens låt som var "Tangled up in blue" med Bob Dylan, när vi inte rappade med i "Tio budorden" av Feven eller falsettade genom "Som trådlös är man fri" (titel?) ur Pinocchio.

Maj
Början av maj spenderade vi mestadels på Mr Guitar Bar på Koh Lanta, åh kära minnen! Som när jag och Ullis förhindrade rasistisk propaganda genom att riva ner bandets nazistflagga i deras rum eller som när vi efter baren stängt satt och sjöng med personalen ackompanjerat av en akustisk gitarr. Thailändare kan ungefär två engelska sånger, oftast var det i stil med "Mr Brightside" eller "Don't Stop Believing".

Medan Bin Laden blev skjuten av amerikanska soldater åkte min fru hem medan Ullis och jag slutförde Thailandresan genom att åka via Chiang Mai och lära oss att laga thaimat till att åka till Laos och sedan sluta resan i Bangkok. Jag köpte min Burberryplånbok i Laos, min turkosa Longchamp som jag slet ut under sommaren och även min bruna Mulberry (Bayswater) som jag jobbar med att slita ut nu! Även det stora kameraobjektivet (70-300 mm) köptes i mbk i Bangkok! I samma köpcentrum blev vi matförgiftade via någon slags läskig version av massaman curry så sista kvällen i Thailand slutade alltför tidigt tack vare mig och min mage. Ungefär samtidigt som Eric Saade slutade som trea i ESC.

Så kom jag hem till Sverige. Och började om på januari kändes det som. Hösten kom aldrig utan alla förberedde sig för sommaren medan jag gick runt och inte visste vart jag skulle ta vägen. Jobb efter jobb sökte jag tills jag äntligen (hm.) fick jobb på butiken i Gamla Stan. Lite mer inkomstbringande än frilansuppdraget för Ridsport jag fick (hästvärldens svar på DN/SvD ni vet) men mindre tacksamt och all bränna jag samlat på mig från Thailand bleknade snabbare än mina kinder då jag fick veta av den thailändska doktorn att han skulle sy i min skadade fot utan bedövning när jag på Koh Lanta skurit upp foten på en glasbit.

Mitt Daniel Adams-Ray begär stillades eller ökade beroende på hur man ser det, när jag och Ullis väldigt impulsivt begav oss in till Hornstull och mitt i en hög hipsters avnjöt hans spelning på Strand. Årets bästa impulshandling tror jag! Förutom DAR-låtarna ylade jag på "Rolling in the Deep" av Adele i tid och otid.

Juni
Medan alltfler sommarlovslediga barn invaderade Stockholms gator jobbade jag på i butiken medan mina tankar mest gick till en viss förortsrappare aka fashionhipster. Gud vad jag messade upp det jobbet. Chefhelvetet var ju inte sänd från himlen heller så det kändes inte så givande att jobba där. I vilket fall kändes det bra medan hon var bortrest och jag var själv.


Rålis blev mitt andra hem, där firades både midsommarafton, midsommardagen och min födelsedag. Samt de flesta måndagar/tisdagar/onsdagar/fredagar/lördagar. Ibland torsdagar. Jobb-Rålis-Ut-Hem blev vardagslunken vilket tärde rätt mycket på mig måste jag säga. Fast just då märkte jag inte av det. Åh så underbart det var! Sen ljummen sommarkväll mitt på gräset omgiven av folk och musik.


Min födelsedag förresten. Jag fyllde ju behörig för systemet (vilket är typ det jag förknippat 20årsåldern med) och sen var det inte så mycket mer med den födelsedagen. Tjoho.



Jag försöker få spanienflashbacks mha paella, camilla förevigade


"Längst fram i taxin" av Snook var månadens låt alla dagar i veckan och jag "rappade" på den så ofta jag kunde på lagret i butiken.


Skrapade upp mitt knä, valsade mellan mörker och ljus tills jag i slutet av månaden fick en bokstavskombination på halsen. Och så var juni slut.

Juli
Fram till den 18 juli vrålade jag på "Someone Like You" av Adele på lagret, tills jag det datumet blev avskedad med omedelbar verkan. Låten fick symbolisera den dystra känsla som svept in i mig under mitten av juli, och som tyvärr aldrig direkt avtog. Jag åkte till sommarbetet och fotade hästar, men det var inte lika kul som det brukar vara. Jag åkte till Grönan med Freddie men det var inte så kul som det brukar vara. Jag försökte shoppa snygga kläder på sommarrean men alla kläder var fula så det var definitivt inte så kul som det brukar vara.


Desperat av arbetslösheten sökte jag jobb lite halvhjärtat alla ställen jag kom på, men det hände liksom ingenting på den fronten. Jag undrar om inte min mejl är en slags spökadress som gör att alla utskickade mejl från mig automatiskt hamnar i folks skräpkorgar? För vad förklarar annars att jag av typ hundra utskickade cv:n, till många flera gånger om dessutom, aldrig ens fick ett "tyvärr är tjänsten redan tillsatt"?


Att bo hemma var något som jag börjat längta ifrån sedan jag kom hem från Thailand, och nu i juli var irritationen total hos mig. Som tur var fick jag bo hos Camilla då och då där vi kunde förlika oss med Sex and the City (med alla utom Carrie, blåsta brud) och potatisgratäng. 


Juli var en svart månad, inte minst ute i världen där Norge lamslogs av en enorm tragedi på en och samma dag då först regeringskvarteren i Oslo sprängdes och när sedan den ariska (till flashbacks förtret) gärningsmannen åkte till ön Utøya och sköt vilt bland ungdomarna som var på sommarläger. Dagen efter gick soul/jazzsångerskan Amy Winehouse med i den slutgiltiga 27 club till följd av alkoholförgiftning, och ännu en ung talangfull stjärna slocknade.



Mitt försök att rita av AW


Fler låtar jag lyssnade på den här månaden var: "Desperados" /Pernilla Andersson, "Coconut Tree" /Mohombi&Nicole Sherzinger, John, "Bullets"/Rebecka&Fiona och förstås "Back to black"/Amy Winehouse. En låt som blev mest förknippad med hela den här delen av sommaren var nog ändå "Criminal" med Britney....


Augusti
Sommarens sista månad, och jag längtade bara efter hösten. Såhär mitt i "vintern" känns det väldigt konstigt men jag var inte riktigt mig själv just då. Bland annat var jag ännu mer nere än under juli vilket till viss del berodde på det konstanta illamående jag hade. Hostan tilltog under månaden, jag svullnade upp till en vattenfylld svamp och jag var antingen hur hungrig som helst eller spyfärdig.


I mitten av månaden fick jag beskedet att Djursholms äldsta häst Calippo skulle tas bort, samtidigt som min absoluta favorithäst Drabiozo skulle följa med honom till de eviga ängarna. Usch vad hemskt det var! Jag åkte till stallet i mitt rätt risiga tillstånd, fick till och med en kram av stallchefen (att hon vågade, var ju världens smittohärd) och farvälade älskade Drabben. Efter 19 år orkade hans ben inte längre.



Drabben<3


Ett annat men förhoppningsvis kortare farväl gjordes till Jessica som flyttade till Linköping för plugg. Just nu är hon hemma men jag hoppas vi ses lite oftare till våren!


Samma vecka hämtade vi hem Frassehästen, fet och glad. Jag var fet och sur plus illamående vilket dagen efter övergick till feber och andningsproblem. Halva sommaren kände jag mig sjuk och risig, men nu tilltog det allt mer. Besöket hos farmor blev väldigt stillsamt och efter att ha gått ut nykter och ÄTIT BRÖD på krogen för att hålla illamåendet i schack blev jag tillslut inlagd på Danderyds sjukhus. Resultatet var en dubbelsidig lunginflammation, körtelfeber och svinkoppor.


Eftersom jag veckan innan anställts hos VRE Education som lärarvikarie var jag om möjligt ännu mer bitter över min situation. Tre veckors sjukskrivning ägnades därför åt jobbsökning, filmer, tankar om min livssituation, brödbak (hipstervarning) och flashback. Dessutom började jag läsa It av Stephen King och pinsamt nog har jag inte läst ut den, trots att jag har typ tjugo sidor kvar av 1300. En positiv sak var att teckningsproduktiviteten sköt i höjden! Vad nu det är positivt för..


Sif Ruud dör, som jag mest känner igen som Linusida i Madickenfilmerna och jag lyssnar sönder Fleetwood Mac's "Little Lies" och Kate Bush's "Wuthering Heights".


September
Jag inledde första (då efterlängtade) höstmånaden starkt med ett extrajobb på eventpersonal. Så jag blev under två helger lätt lastbilschaufför samt floraflicka. Vi har fortfarande florasmör hemma istället för vanligt smör, det blev en del över... Annars började jag på VRE på riktigt efter halva månaden gått och när min sjukskrivning var över. Jag fortsatte dock min besatthet av Idol eftersom jag tyvärr börjat följa programmet till fullo i brist på vettig syssla.


Freddie Mercury fyllde 65 år postumt och jag firade detta bland annat med att äntligen köpa singstar Queen och vråla mig hes till några av deras underbara låtar.


Stefan Liv och hans ishockeylag Jaroslavl Lokomotiv dödskraschade med ett plan på väg till en match tror jag. Oerhört tragiskt. Jag fick ännu en gång upp ögonen för en person efter dess död just på grund av bortgången.


Mitt i min fram-och-tillbaka-sjukdom gick jag äntligen på Daniel Adams Ray i sällskap med Camilla. Vi hamnade rätt långt ifrån så jag hann inte infria ens hälften av mina planer men han körde Längst fram i taxin och jag var lycklig.





Lyckan var dock kortvarig eftersom det kort efteråt kom fram att mamma tjuvläst min blogg sedan juni/juli i somras.... och mitt förtroende till henne försvann helt.


Rolf-Göran Bengtsson med Ninja La Silla visade att gammal är äldst och vann EM i Madrid! Apropå hästar hängde jag hos Frasse var och varannan dag vilket var välbehövda ljusa pauser i min allt dystrare tillvaro. Det blev inte bättre av att jag tappade bort både mobilen och plånboken, fick som tur var tillbaka båda!! Lyssnade mycket på "Feel Good Inc" av Gorillaz och "Rabiosa" med Shakira....


Oktober
Troligtvis den svartaste av mina månader detta år. Jag hann knappt påbörja den förrän jag hamnade på sjukhus igen, den här gången för att ha blivit påkörd av en bussjävel klantig som jag är. Jag skulle precis påbörja en jätterolig vecka inneboende hos Katie Camoile och så blir jag inkvartad på St Görans istället! Har aldrig haft sån sammanhängande TUNG huvudvärk som då, och jag är så glad att den är borta och faktiskt att jag inte skadade mig värre. För med tanke på att jag kunde ha blivit förlamad, fått amputera något, slagit ut tänder (hemska tanke!!) eller blivit hjärndöd var ju hjärnskakning väldigt förbarmande. Hade hellre dött än blivit förlamad, fyfan.


Under min sjukskrivningsperiod (andra för året....) hamnade jag i en allt svartare spiral. Jag missade chokladfestivalen och därmed var min mysiga höst förstörd. Fick inte jobba på två veckor minst vilket min ekonomi knappt klarade med. Det enda jag trotsade av läkarna var hästförbudet, fick ju klappa på Frasse men rida var det inte tal om. En vecka efter olyckan körde jag dock på som vanligt, tror det var min uppgivenhet som gjorde att jag knappast brydde mig om eventuella farligheter.


Var rätt sammanbiten under perioden, fotade mycket, lyssnade mycket på musik. "Call on me" med Laleh, "Socker" förstås med Kent och "Stop Crying Your Heart Out" med Oasis.


Sverige gick vidare till fotbollsEM efter otrolig vinst mot Holland i kvalet, Steve Jobs dog, Tomas Tranströmer fick nobelpris i litteratur, jag gick hur många promenader som helst och började i slutet av månaden försöka få en normal vardag och så smått jobba lite.





November
Min vardag började så smått komma igång igen med jobb nästan varje dag för VRE, Frasse, kompisar, några utekvällar och sushikvällar med Camilla. Och förstås mina älskade fredagar med älskade Uggla i p4. Nu är det slut. Och kommer typ inte köras till våren. Fyfan vad boring.


Under oklara omständigheter försvann min kära plastiga mp3, så jag beställde en likadan fast en 8GB. Funkar utmärkt. Har till och med vant mig vid det låga ljudet!


Jag och Camilla besökte Ullis nya hoods i Uppsala, vi gick mer än jag någonsin gjort under hela 2011 minst och jag sov rätt knackigt på en matta på golvet. Hehe.


Om jag mådde lite bättre vissa dagar var klimatet här hemma fortfarande rätt dåligt. Vissa dagar rent förjävliga. Var det kanske därför jag rebellade med att tona håret rödbrunt? Nej, det känner till och med jag mig lite för gammal för. Men hårfärgen var lyckad i alla fall! Efter ett par tvättar vill säga.


Inledde även en ny diet: äpplen/pepparkakor. Till detta sprang jag några dagar i veckan. Fast det höll inte så länge eftersom jag blev sjuk stup i kvarten.


Lyssnade mest på Janis Joplin under den här perioden, typ "Cry baby" och "Move over".





December
Sista månaden på detta år! Nu borde jag förstås kommit igång med julstök och fix, men jag var vid det här laget så jävla trött på jul/vinter/elände att jag bara ville ha sommar igen. Aldrig nöjd! Inte ens mitt hår var jag nöjd med vars toning bleknat rejält att jag istället färgade det permanent till en neonröd julkula. Efter en matt/brun akuträddningstoning blev resultatet ändå rätt okej.


Fick mitt efterlängtade postjobb och började en ny jobbinriktning vilket VRE fick lida lite för. Ska bli bättring på det till nästa år!


Jag blev kär i diverse välgörenhetskampanjer som Musikhjälpen, Flashbacks insamling till det programmet och deras tråd om julkort till 88åriga Vivan. Annars hjälpte jag till på andra event som julshowen på DRK och lovade mig själv att det var det sista jag gör på det stallet.


Sen tänkte jag fira en alternativ jul hemma men föll för grupptrycket och åkte med till farmor. Fick en vit jul men missade juldagens utgång vilket jag tänkte ändra på imorrn!



En tufsig ponny hos farmor


Låtar: "Flickan och kråkan"/Timbuktu, "Land of Confusion"/ Genesis, "500 miles"/ The Hooters.


2012:
Så året är till ända. Vad kommer jag göra och vara om ett år? Vad kommer ha hänt? För ett år sen skulle jag aldrig kunnat förutspå att jag skulle hamnat på sjukhus två gånger, gjort Rålis till min favoritplats på jorden, blivit avskedad och anställd om vartannat eller färgat håret. Det är rätt spännande när man inte vet! Tycker ändå om 2011 trots dess ups and downs. Det kommer ju vara fullt upp nästa år, massa 100-årsjubileum för tex Stockholm OS 1912, Titanics undergång och sedan OS i London, EM i fotboll och världens undergång lagom till nästa årsskifte.

Jag ska ändå förutspå lite. Hoppas på att:
- Jag hittar mig själv lite mer
- Reser under hösten
- Har en lika crazy sommar som i år
- Lyckas fatta lite livsavgörande beslut
- Inte hamnar på sjukhus

Gott nytt år beloved readerz!

 
Trött i januari 2011

Jag i december 2011 Mitt hår är rätt nyfärgat på den bilden OBS! Plus att jag har sepemin bara för att jag ska försöka få detta att se ut som ett foto att passa till ett CV..

Äh! Fuck straffrunda! Dessutom ser jag aldrig (...) motion som straff utan hellre som en belöning! Därför funkar det inte att springa nu.

För typ precis efter jag bloggat sökte jag lite jobb och fem minuter senare ringde telefonen så nu ska jag på intervju imorrn!!

Därför kanske jag borde springa en runda nu bara som belöning över bra arbete idag, tänker ni? Nej, för det spöregnar. Eller blåser som fan i alla fall. Jag ska ha en kopp varm choklad. Dessutom har jag hört att onsdagar är perfekta springdagar.

Gick till Therese Alshammar. Väldigt kul! Grattis till henne! Hon var duktig!

Det roliga är att i SvD, sidorna efter Tessanreportaget har dom ett cirkeldiagram som visar bragdguldets fördelning över sommarsporter. Självklart finns inte ens ridsporten med eftersom den ALDRIG fått något bragdguld (trots en hel drös bragder genom åren). Simsporten gick med Tessan upp till att bli den sport som fått näst flest bragdguld.

Och det var ju faktiskt så att Rolf-Göran Bengtsson med sin fantastiska vinst i EM i Madrid var en av de hetaste kandidaterna till att vinna bragdguldet. För visst helvete var det väl en bragd?? Och hur bövlen ska han göra nu om han inte ens kan vinna ett EM-guld, då är det alltså bara OS-guld som räknas (juryn har tydligen glömt vem av kandidaterna som fick OS-silver senast. Inte nån från simsporten iaf)?? I ridsportens värld är ju EM tuffare än VM eftersom alla vet att de bästa ryttarna finns i Europa. Tänk om Ninja helt plötsligt faller ihop och dör som Hickstead? Visst har Roffe några andra bra hästar men ingen når direkt upp till samma nivå som Ninja gör.

Åh jag blir bara så irriterad. Juryn hade världens chans att tänka nytt och våga ge guldet till RGB men istället fortsätter man att behandla ridsporten som en särsport, man underskattar den grovt och fortsätter istället lunka på i sin invanda PK-takt. Jag säger inte att Tessan inte förtjänade guldet för det gjorde hon verkligen säkert men jag bara undrar när Sveriges näst största sport äntligen ska bli accepterad i sportens finrum och mottas av alla andra, vilket jag är säker på att den skulle göra med ett sådant pris.


2a på världsrankingen och leder just nu världscupen....