Det här inlägget tillägnar jag borderterriern Stålmusens Nataniel(Svante) som den 3/4 2008 fick slut på sina plågor då han blev avlivad. Han hade en kronisk magkatarr vilket gjorde att han bla kräktes blod.

Jag är jätteledsen för att han är död, det är helt overkligt för mig. Men jag hoppas att han har det bra vart han nu är, och jag är verkligen jätteglad för de år jag fick känna honom.

Svante föddes 1999 på en borderterrier kennel, i södra Sverige. Jag, min mormor och hennes sambo åkte då för att välja valp åt dom, och valet föll på Svante!

Flera år senare har vi haft mycket roligt ihop. Oräkneliga promenader, apportlekar, utställningar(med vinst!) etc etc... och nu är han borta. Nio år av glädje och kärlek. Vila i frid Svante, jag kommer aldrig att glömma dig.



Svante
+ 3/4 2008