Nu undrar ni förstås varför jag var lärarvikarie ens idag? Alla ni vet ju att mitt schema är mån-tis=lärarvikarie och ons-fre=brevis! Idag är det onsdag. Dock skulle jag på en gruppdiskussion om humorprogramplaykanaler som jag kanske droppat tidigare. Eftersom det bara skulle vara i mitt åldersspann (jag tackade ja innan jag fick reda på att vi skulle filmas) tänkte jag att det skulle vara perfekt att knyta nya kontakter på osv, ju närmare dagen kom blev jag dock mer nervös och fokuserade istället på mitt 500kr presentkort man skulle få.

"Kom gärna tio minuter innan" sa inbjudan. Bitch please. Min hjärna kan inte bearbeta sådana meningsbyggnader som *** INNAN. Innan vad? Mötestiden? Den tiden man ska stressa ihjäl sig för att hinna till? DEN tiden? Man kan inte ange en tid och sen säga "men kom gärna tidigare"! Varför ska jag stå där och rulla tummarna, bygga upp nervositet och sedan stappla fram floskiga klichéer som "Kakan på kaka är roligast på svtplay just nu, period!"?

Såhär var det, jag var trött efter mitt ihärdiga idrottande hela dagen (dvs att se andra springa runt, hur jobbigt som helst) så när jag kom hem stapplade jag i säng och sov fram till att jag var tvungen att gå om 30 min. Först var jag seg, sen blev jag stressad förstås när jag bara hade fem minuter kvar och ungefär 50 saker kvar att fixa. Det blir ju alltid sådär. Plus att jag hade klädkris, jag skulle inte bara klicka med 6 främmande människor (i mitt åldersspann!) rätt pronto samt en käck ("lättsam" beskrevs han som) gruppledare utan jag skulle dessutom bli filmad för SVTs räkning där jag skulle spy ut mig hur tråkiga deras humorsatsningar på svtplay är. Då måste man vara något att vila ögonen på för att inte bli nerklubbad på stället! Säger man dumma saker är man negativt laddad, då måste man väga upp det med plus genom att vara/försöka vara snygg. +-0

Fem i halv ringde min mobil av en nervös Sifoundersökare som uppenbarligen aldrig handskats med mig förut. "Hej du vet om att du ska vara här halv sex?"
(jag med morsk röst men ändå snygg understämma för att vara +-0) "Jajaja, jag är framme om max fem minuter!"

Det var väl sanning med modifikation, jag var där tio minuter senare. In i byggnaden klapprade jag, slet i en låst dörr lite halvt desperat då sifoundersökaren kom viftandes med ett presentkort. Jag fick knappt komma in utan hon sa att eftersom jag ändå varit där inom en viss tidsperiod skulle jag få presentkortet. Eh..jaha?
"Okej, vart ska vi vara då?"
"Ja alltså eftersom de redan börjat filma kan du ju inte vara med på diskussionen."
Mitt plattade hår tyngde ner mina hårsäckar en smula och min rätt kalla klädsel gjorde sig rätt kännbar där och då. Jag visade mina tänder lite mer än vanligt i ett försök att le medan mina ögonen flackade vilt och jag i gäll stämma utbrast "åhneeej jag som sett fram emot detta så mycket!!"
"Ja det var synd!" sa hon "du får anmäla dig till en annan gruppdiskussion helt enkelt". Ögonen avslöjade undertonen; "you wish" och hon föste vänligt men bestämt ut mig.

Så här har jag genomlidit kaka-på-kaka-avsnitt, kakan och julia, nästan ett helt wipeout-avsnitt, jobbtjuven, inledningen av ana gina show och så får jag inte ens berätta om mina upplevelser?? Jag hade ju varit perfekt i deras lilla heta hörna, jag hade kastat med mitt plattade hår och framfört mina synpunkter samtidigt som jag glittrat med ögonen!

Känns ändå rätt fett att jag fick presentkortet iallafall. Här ska banne mig tröstshoppas! Så taggar vi brevbärare imorrn och att håva in cashhh!